Kost för graviditetsdiabetiker

​​​​​Tallriksmodellen (Statens näringsdelegation ©)​

Graviditetsdiabetikerns kost består av mångsidig och näringsrik mat med mycket fiberrika spannmålsprodukter. Grönsaker, fruk och bär samt måttligt med magra mjölkprodukter, kött, fisk, kyckling och vegetabilisk olja (t.ex. rypsolja). Fiberrik mat ger mycket viktiga skyddande näringsämnen. Användningen av hårda fetter ska begränsas. Hård fetter får man ofta som dolt fett i exempelvis feta mjölkprodukter (ost, bakverk, glass) samt feta köttprodukter. Däremot är det viktigt att välja källor till mjukt fett, som växtbaserade margariner och oljor. Med tanke på viktkontrollen är det också väsentligt att tänka på portionsstorleken och se till att äta regelbundet.

Kosten kan innehålla mindre kolhydrater, men något mer fett och protein än vad som rekommenderas för andra diabetiker. Rekommenderade kolhydratkällor är fullkornsprodukter, grönsaker, potatis, flytande mjölkprodukter, frukt och bär. Kolhydrater att undvika är socker, sockerhaltiga livsmedel och vita spannmålsprodukter.

Graviditetsdiabetikers blodsocker stiger lätt på morgonen och efter frukosten, därför ska morgonmålet vara mindre än normalt. Blodsockret hålls på en bra nivå, när du äter ofta och lite i gången och satsar på att få i dig mycket fibrer.

Råd för att välja mat

En diet på 1 800 kcal passar de flesta gravida, normalviktiga kan vid behov äta mer. För vissa rekommenderas 1 600 kcal eller mindre för att kontrollera viktökningen. En regelbunden och tät måltidsrytm håller blodsockret på en jämn nivå och dämpar samtidigt aptiten.

Bröd, övriga spannmålsprodukter och potatis

Välj fiberrika fullkornsprodukter (4–6 skivor bröd om dagen): t.ex. olika råg-, kross-, havre-, frö-, kli- och knäckebröd samt gröt. Bröd och bakverk som innehåller mycket vitt vetemjöl höjer blodsockret snabbt och innehåller lite fibrer. Alternativ till potatis är fullkornsris eller -pasta.

Bär och frukt

Innehåller frukt- och druvsocker (fruktos, glukos) och höjer därför blodsockret om man äter dem i stora mängder. Bär och frukt är bra fiberkällor, därför är de ett fräscht tillägg också till graviditetsdiabetikers måltider. Du kan äta 3–5 frukt- eller bärportioner fördelade på dagens olika måltider. En portion är t.ex. 2 dl bär, ett äpple, en liten banan eller 15 vindruvor.

Mjölkprodukter

Välj fettfri mjölk, surmjölk, yoghurt och mager ost (under 17 % fett). Mjölkprodukter är viktiga kalciumkällor, men i stora mängder höjer de blodsockret och ökar energiintaget. Du får tillräckligt kalcium av t.ex. 3–4 glas fettfri mjölk eller surmjölk och 2–3 skivor ost. Det är bra att fördela portionerna (1–2 dl) av mjölkprodukter på olika måltider, så att blodsockret inte stiger för mycket efter måltiden. Undvik flytande mjölkprodukter vid frukosten om ditt blodsocker tenderar att stiga mycket efter morgonmålet.

Grönsaker, rotfrukter och baljväxter

Ät mycket grönsaker vid 5–6 måltider, minst ett halvt kilo om dagen. Fyll hälften av tallriken med grönsaker vid huvudmåltiderna och ät grönsaker också till övriga måltider antingen som sådana eller på smörgås. Grönsakerna fyller magen och jämnar ut blodsockrets stegring efter måltiden.

Fisk, kyckling, kött, ägg, ost och uppskärningar

Välj produkter med låg fett- och salthalt samt laga mat med liten mängd salt och fett. En måttlig portion räcker som tillägg till den övriga maten.

Fett

Använd mjukt vegetabiliskt margarin (60–80 % fett) 6–8 tsk på smörgås och vegetabilisk olja 1–2 msk eller flytande margarin i matlagning samt ät fisk 2–3 gånger i veckan. På så sätt säkerställer du att du får nödvändiga fettsyror och sockertåligheten förbättras. Mandlar, nötter och frön är också bra källor till mjuka fetter. Om du äter mycket animaliskt fett och feta livsmedel, försämrar det fettets kvalitet, ökar vikten och försvagar sockermetabolismen.

Drycker

Bra törstsläckare är vatten, mineralvatten med låg salthalt och osockrat te. Juicer och sockrade läskedrycker rekommenderas inte, eftersom de höjer blodsockret snabbt och innehåller mycket energi. Späd ut juice och bärsaft med vatten och välj light-läskedrycker som sötats med aspartam, acesulfam, sukralos eller steviolglykosider.

Socker

Socker, sirap och honung höjer blodsockret snabbt, men de kan ändå användas i små mängder i kosten. Inga andra sötningsmedel behövs nödvändigtvis. Vill du äta något gott, kan du dagligen ta en efterrätt med låg sockerhalt, 1–2 gånger i veckan en bulle, eller bärpaj på vetedeg eller en gång i veckan en liten mängd godis (20 g).

Sötningsmedel

Xylitoltuggummi och -pastiller kan användas dagligen i liten mängd. Sötningstabletter och -pulver som innehåller aspartam, acesulfam eller steviolglykosider passar i drycker. Man ska inte att använda mer av så kallade dietprodukter än av motsvarande sockerhaltiga.

Läs mer:

Kolhydrattabell (Diabetesförbundet i Finland) på finska

Den finskspråkiga guiden Syödään yhdessä - Ruokasuositukset lapsiperheille (THL) på finska​

Fineli, den nationella livsmedelsdatabasen (THL)


Föregående sidaNästa sida