Egenvårdsläkemedel är avsedda för tillfälligt och kortvarigt bruk. För att säkerställa säkerheten är dosstyrkan och förpackningsstorleken hos egenvårdsläkemedel ofta mindre än hos receptbelagda läkemedel. En tumregel är att om en förpackning av ett egenvårdsläkemedel inte räcker, bör man uppsöka läkare. Det är alltid viktigt att läsa bipacksedeln noggrant och följa dess anvisningar. Apotekspersonalen kan också ge råd om hur läkemedlet ska användas.
Vanliga egenvårdsläkemedel är till exempel smärt- och febernedsättande medel som ibuprofen och paracetamol. Som egenvårdsläkemedel finns det även tillgängligt på apotek bland annat allergimediciner, hostmediciner, läkemedel mot halsbränna, medel mot svampinfektioner, laxermedel, läkemedel mot diarré, bantningsmedel och akuta preventivmedel. Nikotinpreparat som används vid rökavvänjning kan också säljas i butiker som säljer tobaksprodukter, såsom i livsmedelsbutiker. Förutom nikotinpreparat är de mest sålda egenvårdsläkemedlen smärtstillande medel, laxermedel och nässprayer.
Egenvårdsläkemedel är i allmänhet effektiva och säkra när de används på rätt sätt. Även dessa läkemedel kan dock ha biverkningar och interaktioner som bör beaktas om egenvård används samtidigt med andra läkemedel. För att säkerställa en trygg läkemedelsbehandling bör patienten därför informera sin läkare om vilka egenvårdsläkemedel som används och även anteckna dem i sitt personliga läkemedelskort.