Gå till sidans innehåll

Användning av biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel används för behandling av många olika typer av sjukdomar.

Från början utvecklades biologiska läkemedel enbart för behandling av så kallade sällsynta sjukdomar. Med tiden har tillverkningsmetoderna blivit snabbare och effektivare, vilket har möjliggjort en utökad produktion. Samtidigt har medicinsk forskning identifierat sjukdomsmekanismer för allt fler tillstånd. I dag finns biologiska läkemedel i allt större utsträckning tillgängliga även för vanliga sjukdomar, såsom diabetes, högt kolesterol, reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och cancer. Biologiska läkemedel är dock inte alltid förstahandsval, utan om möjligt försöker man först behandla tillståndet med traditionella läkemedel. 

Biologiska läkemedel kräver ofta noggrann kännedom om just det läkemedlets verkningsmekanismer och biverkningar, och behandlingen inleds därför ofta vid universitetssjukhus. I de flesta fall måste biologiska läkemedel ges som injektion under huden, i en muskel eller som injektion i en ven. Effekten av ett biologiskt läkemedel märks inte alltid efter första dosen, utan kan kräva flera behandlingstillfällen. Behandling med biologiska läkemedel är vanligtvis långvarig. 

Biologiska läkemedel verkar mycket specifikt på ett visst mål i kroppen. Ett sådant mål är inte till exempel en led eller tarmen i sig, utan en molekyl som är central i sjukdomens uppkomstmekanism. Vid ledgångsreumatism (reumatoid artrit) kan till exempel läkemedlet adalimumab blockera funktionen hos en faktor som behövs för att upprätthålla inflammation (tumörnekrosfaktor, TNF), vilket dämpar inflammationen i lederna. Vid ulcerös kolit kan man också använda TNF-hämmare, men även andra biologiska läkemedel, såsom vedolizumab, som blockerar en inflammatorisk signalväg specifikt i tarmen. 

En fördel med denna typ av målinriktad behandling är att när effekten riktas mot ett specifikt mål, kan även biverkningarna förväntas bli färre. 

Målet med astmabehandling är att hålla symtomen borta och att lungorna fungerar normalt. I början inleds behandlingen så effektivt som möjligt, och läkemedelsdosen minskas så snart det är möjligt. Behandlingen kombineras också med icke-farmakologiska metoder, såsom fysisk träning och att upprätthålla god kondition. Vanligtvis används luftrörsvidgande och antiinflammatoriska läkemedel. 

Ibland räcker dessa inte till, även vid höga doser. Om patienten har kronisk symtomgivande astma av en typ som lämpar sig för behandling med biologiska läkemedel, kan ett sådant läkemedel sättas in (dupilumab, mepolizumab, omalizumab, reslizumab eller benralizumab). Dessa läkemedel dämpar särskilt inflammationen i luftvägarna. De minskar också mängden av vissa antikroppar i kroppen, bland annat immunglobulin E (IgE), som kan utlösa allergiska reaktioner. 

Syftet med att använda biologiska läkemedel är att patienten ska kunna minska eller sänka dosen av kortison, vilket i sin tur minskar risken för biverkningar. 

Reumatiska sjukdomar är en grupp sjukdomar som drabbar lederna, till exempel ledgångsreumatism, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit. Det är sjukdomar som hos endast en liten andel av patienterna lugnar sig så mycket att den permanenta medicineringen helt kan avslutas. 

Planering och insättning av läkemedelsbehandling sker alltid på initiativ av och i samråd med en specialistläkare. Om tillståndet inte kan kontrolleras tillräckligt med traditionella läkemedel, kan man övergå till biologiska läkemedel. 

På Reumatalo.fi finns information om alla läkemedel som används vid behandling av reumatiska sjukdomar, inklusive biologiska läkemedel.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är båda kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomar. De rohns sjukdom och ulcerös kolit är båda långvariga inflammatoriska tarmsjukdomar. De behandlas i första hand med läkemedel, men ibland krävs även kirurgisk behandling. Det finns flera olika alternativ för läkemedelsbehandling. Mer information om biologiska läkemedel som används vid behandling av dessa sjukdomar finns på Maghuset.fi.

Behandlingen av cancersjukdomar har utvecklats i snabb takt under de senaste årtiondena, och biologiska läkemedel har varit en viktig del av denna positiva utveckling. Med hjälp av biologiska läkemedel kan behandlingen riktas specifikt mot cancercellerna, vilket minskar biverkningarna jämfört med strålbehandling och cytostatika. 

Biologiska läkemedel kan till exempel hämma blodkärlsbildningen i en tumör, vilket får tumören att skrumpna och dö. De kan också blockera funktionen hos vissa gener i cancercellerna, vilket leder till att cellerna dör. Biologiska läkemedel kan inte användas vid alla cancerformer, och de kombineras ofta med andra behandlingsformer. 

Uppdaterad 10.7.2025