Smärtstillande läkemedel och deras biverkningar

Information åt patienter om nya läkemedel hittas inte på ett ställe. Utvecklingen av ett nytt läkemedel är en lång process som vanligtvis tar mer än 10 år från upptäckten av en substans till dess att ett nytt läkemedel kommer ut på marknaden. Nyheter om nya smärtstillande läkemedel hittas tidvis i olika medier, dessutom kan man hitta information på till exempel patientföreningars nätsidor. Aktuell information om smärtstillande kan även fås till exempel av läkare som är insatta i smärtbehandling.

För att utvärdera läkemedelsinformationens pålitlighet kan man utnyttja SASSE-checklistan som finns på Fimeas nätsida:

Förutom beroende kan långvarig opioidanvändning ha många andra biverkningar.

Opioider saktar ner tarmens rörlighet och ökar vattenabsorptionen från tarmarna, vilket ökar avföringens hårdhet. Det är därför förstoppning kan vara en svår biverkning av opioider.

Vid långvarig användning kan opioider också orsaka hormonella störningar, eftersom de kan försvaga binjurehormonsekretionen och minska utsöndringen av könshormoner. Det senare kan resultera i benförlust och symtom på minskade testosteronnivåer hos män.

Opioider påverkar också känslor, tänkande, uppmärksamhet och minne. Depression, förvirring och sömnproblem är också möjliga biverkningar av långvarig användning.

Långvarig opioidanvändning kan också sensibilisera det centrala nervsystemet och därmed överraskande nog orsaka ökad eller utbredd smärta.

Biverkningarna av smärtstillande medel beror på vilket läkemedel som används, dosen och behandlingslängden. Till exempel är paracetamol, när det används med vanlig dos, ett vältolererat läkemedel och orsakar inte betydande biverkningar.

Antiinflammatoriska läkemedel, såsom ibuprofen eller diklofenak, kan orsaka som mycket vanliga biverkningar magproblem, inklusive magont och halsbränna, och skador på slemhinnan i magen och tarmarna (magsår). De kan också ytterligare försämra njurfunktionen hos patienter med njursjukdom och äldre personer, och orsaka förhöjt blodtryck, svullnad och försämring av hjärtsvikt. Hos astmapatienter kan astmasymtom förvärras till följd av användning av antiinflammatoriska läkemedel. Användning av opioidläkemedel (till exempel kodein, tramadol, oxikodon, buprenorfin) kan vara förknippat med illamående, yrsel och trötthet. Förstoppning är också en vanlig biverkning. Läkemedel som innehåller kodein kan orsaka hudrodnad och utslag. Långvarig användning av opioidläkemedel kan också leda till utveckling av beroende.

Vissa läkemedel (till exempel metoklopramid som används mot illamående och flera läkemedel mot depression och psykos) kan orsaka rörelsetvång alltså akatisi. Regelbunden motion kan eventuellt minska oroliga ben men man bör undvika överdriven motion, rökning och avnjutande av koffein och alkohol framförallt kvällstid.

Ifall du misstänker att dina läkemedel orsakar akatisi, tala om det för din behandlande läkare som utvärderar svårighetsgraden av dina symtom och påbörjar vid behov symtomatisk behandling.

De möjliga biverkningarna av smärtstillande medel varierar från person till person. Före och även efter att ett läkemedel lanseras på marknaden samlar tillverkarna in information om de biverkningar som observerats eller rapporterats vid användning av läkemedlet i fråga. Mot bakgrund av denna information är paracetamol inte känt för att orsaka domningar i benen.

Det är högst osannolikt att användningen av paracetamol är orsaken till domningar i benen. Domningar kan vara förknippade med olika smärttillstånd, särskilt nervsmärta. Paracetamol är inte effektivt vid nervsmärta, så domningar kan vara ett symptom på smärta som inte påverkas av paracetamolbehandling. 

Alla smärtstillande medel har biverkningar, men baserat på en individuell bedömning och vid behov genom att prova olika alternativ kan man vanligtvis hitta ett läkemedel vars biverkningar är åtminstone tolererbara i förhållande till nyttan. En del av biverkningarna avtar vid användning.

Det är också värt att beakta instruktionerna för användning av läkemedlet, till exempel om man ska ta läkemedlet före eller efter en måltid.

Särskilt vid behandling av långvarig smärta är också läkemedelsfria behandlingar, såsom träning, distraktion från smärtan och avslappningsövningar viktiga. Dessa kan potentiellt minska behovet av läkemedelsbehandling.