Magsjuka och insulinberoende diabetes

I en akut sjukdom ökar behovet av insulin och i regel blir blodsockervärdet högre, men vid magsjuka kan absorptionen av kolhydrater försämras och blodsockervärdet i stället sjunka.

Detta avsnitt innehåller anvisningar om hur magsjuka ska hanteras. Observera dock att magsjuka och kräkningar hos en person som har insulinberoende diabetes kan vara ett symtom på syraförgiftning, inte magsjuka.

Haitarin otsikkotaso2
Basinsulinet får inte uteslutas

Då det gäller typ 1 diabetes och annan insulinbrist får man aldrig låta bli att injicera basinsulin, även om blodsockervärdet tenderar att sjunka vid magsjuka. Basinsulindosen kan efter behov minskas med 20–30 procent. Intag av kolhydrater i små portioner med korta intervall, utan insulin, ersätter måltider, om det finns tecken på att blodsockervärdet kommer att sjunka. Efter behov kan snabbverkande insulin administreras endast i korrigeringsdoser med 2–4 timmars intervall.

Mat och dryck vid magsjuka

Vid kräksjuka och diarré ska man sörja för intag av tillräckligt med vätska och kolhydrater, även om maten inte smakar. För vuxna personer rekommenderas minst 150 gram kolhydrater i någon form. Mineralvatten, utspädd juice, kött- eller grönsaksbuljong, saftsoppor o.d. är till hjälp för att hålla kroppens vätskebalans under kontroll. Intag av kolhydrater i små portioner med korta intervall ersätter måltider.

Under sjukdagar bör vuxna personer dricka minst 2–3 liter vätska för att förhindra uttorkning. Vid behov kan man också använda apotekens pulverpreparat för vätskebehandling vid diarré. Apotekspersonalen ger råd om hur dessa används.

Uppföljning av blodsockervärdet vid magsjuka

Kontrollera blodsockervärdet med 2–4 timmars intervall. Om blodsockervärdet är normalt eller lågt kan ketonvärdet vara något förhöjt i samband med illamående och kräkningar, men i allmänhet under 1 mmol/l. Det är fråga om "hungersyror" som kräver mer kolhydrater för att neutraliseras, och kolhydraterna behöver i sin tur en dos snabbverkande insulin.

Feber ökar behovet av insulin. Feber vid kräksjuka eller diarré kan leda till en kraftig höjning i blodsockernivån. I detta fall ska insulindoserna höjas enligt blodsockervärdena i egenmätningarna.

När ska man åka till akuten?

En person som får insulinbehandling ska omedelbart söka sig till akuten, om hen drabbas av en så svår magsjuka att varken mat eller dryck hålls i kroppen på grund av kräkningar eller om diarrén ger vattnig och riklig avföring.

Magsjuka och kräkningar hos en person som har insulinberoende diabetes kan vara ett symtom på syraförgiftning, inte magsjuka. Den som har magsymtom ska kontrollera ketonvärdet.

Diabetes; monipistoshoito; insuliinihoito; ripuli; oksennustauti

Kyllä

Uppdaterad  1.11.2022