Vid läkemedelsbehandling är det statiner som har gett den mest övertygande kliniska evidensen både vad gäller att förebygga och att bromsa konstaterad artärsjukdom. Behandling med statiner minskar dödligheten och insjuknandet i artärsjukdomar. Redan befintlig ateroskleros kan minska om halten av LDL-kolesterol sjunker till en nivå på 1,8 mmol/l eller under det.
För varje 1 mmol/l som halten LDL-kolesterol sjunker minskar andelen händelser kopplade till kärlsjukdomar med ungefär 20 procent.
Kolesterolmedicinering är oftast en bestående medicinering, om man inte drabbas av biverkningar.
Metaboliskt syndrom och typ 2 diabetes kännetecknas av höga triglyceridnivåer i plasma och låga HDL-kolesterolnivåer. Det primära läkemedlet är en statin eller en kombination av en statin och ezetimib. Om statin inte är lämpligt kan ezetimib eller ibland fibrat övervägas. Det finns också forskningsbevis för behandling av störningar i lipidmetabolismen med harts eller en PCSK9-hämmare, eller för behandling av höga triglycerider med ett icosapent fettsyrapreparat, men dessa läkemedel är sekundära. Användningen av dem bedöms individuellt och ersättningen varierar.
FPA beviljar den lägsta specialersättningen (65 %) för lipidläkemedel om personen lider av kransartärsjukdom eller svåra, ärftliga störningar i fettomsättningen.
Du kan läsa mer om kolesterolläkemedel på Hjärtförbundets sida och på God medicinsk praxis-rekommendationen Dyslipidemier.