En insulinpump är en något mindre apparat än en datormus. Den levererar snabbverkande insulin till den subkutana fettvävnaden genom ett tunt plaströr och en plastkanyl fäst på huden. Själva pumpen kan förvaras till exempel i en ficka eller på nattduksbordet på natten. Det finns även slanglösa pumpar som styrs av en fjärrkontroll.
Kanylen eller den slanglösa pumpen som placeras under huden på magen, låret, överarmen eller övre skinkan byts var tredje dag. Pumpens insulinbehållare fylls och byts var 3-6 dag. En glukossensor kan kopplas till vissa pump modeller, då överförs sensorns mätningar direkt till pumpen.
Pumpen justeras till en individuell insulintillförselhastighet (basal). Insulindosen kan varieras per timme – men vanligtvis är det några olika perioder per dag. Basal ("bakgrund") insulin ersätter det långverkande insulinet som används vid injektionsbehandling. Basal insulinhastighet kan minskas till exempel vid träning eller ökas i stressiga situationer. Med en måltid eller för att tillfälligt korrigera blodsockret, tas ytterligare en dos (bolus) av samma snabbinsulin separat med pumpknappen, fjärrkontrollen eller separat pumpkontroll.
En insulinpump är det bästa sättet att imitera den normala insulinutsöndringen från bukspottkörteln. Doseringsnoggrannheten för insulin är betydligt högre än vid injektionsbehandling. Med pumpen är det möjligt att flexibelt och snabbt ändra doseringen av basinsulin i olika situationer efter individuella behov.