Utöver det omedelbara glukossensoreringsvärdet och trendpilen får man på dator- eller smarttelefonskärmen mångsidig och illustrerande information om glukosnivåer och deras dygnsvariationer:
- hur blodsockret beter sig under natten
- hur blodsockret varierar i olika situationer
- effekten av varierande måltider
- effekten av varierande motion
- effekten av insulindoseringen.
Det är värt att själv granska mätresultaten, deras fördelning, medelvärde och effekten av måltider samt statistik och grafer regelbundet, till exempel med 2 eller 4 veckors mellanrum.
Du får en bra bild av sockerbalansen och förändringar i den genom att följa upp under en önskad period hur stor andel av glukosvärdena ligger på den allmänna målnivån, dvs. 3,9–10,0 mmol/l samt hur stor andel ligger ovanför och under målnivån. Tiden inom målet betecknas TiR, dvs. time in range. Det allmänna målet är att över 70 procent av sensorvärdena är inom målnivån.
Glukossensorn räknar också från glukosmedelvärdet under önskad period glukosindexet (GMI Glucose Management Index) som motsvarar värdet för sockerhemoglobin HbA1c. Indexet är emellertid inte exakt samma värde, eftersom HbA1c-värdet fås från försockringen i de röda blodkropparna.
Det är också möjligt att dela glukosvärden från alla sensorenheter till en annan person, till exempel föräldrar, partnern eller närståendevårdaren, via en smartphone-app.
Resultaten av glukossensoreringen kan överföras automatiskt eller sändas till en molntjänst och vidare till den egna vårdenheten. Det är viktigt att registrera i avläsaren eller smarttelefonen insulindoser, kolhydrater och motion samt eventuella ändringar i dygnsrytmen åtminstone i några dagars perioder.
Glukossensorering är ett bra verktyg för att lära sig lösningar på olika situationer i den dagliga behandlingen av diabetes. Det är en bra idé att lära sig att använda verktyget optimalt för att få ut det mesta av det. Stöd för problemlösning och tolkning av resultat får du från din diabetesskötare och läkare.