Kortvarig sensorering på 2–4 veckor är användbart när man planerar behandling. Om sockerhemoglobinet HbA1c eller blodsockervärdet på morgonen till exempel inte ligger på målnivå, kan man genom glukossensorering utreda vilken tid på dygnet blodsockret stiger eller om det är hypoglykemi utan symtom som ligger bakom.
Vid kortvarig sensorering är det viktigt att alla aspekter som påverkar blodsockret registreras. På så sätt kan man jämföra eventuella ändringar i blodsockret och tolka dem på rätt sätt. I praktiken ska man alltså anteckna sina måltider och hur mycket kolhydrater de innehåller, läkemedelsbehandling för blodsockret, insulindoser, motion och hur ansträngande den varit samt eventuella sjukdagar.
Kortvarig sensorering kan göras till exempel 1–2 veckor före ett mottagningsbesök. Efter besöket kan man sedan bedöma hur behandlingsändringarna fungerar genom en ny sensorering.