Kransartärsjukdom vid diabetes

Kransartärerna är blodkärl som löper från aortabasen och över hjärtats yta som tar hand om hjärtat.

Eftersom hjärtats syrebehov ökar vid ansträngning är det vanligaste symtomet på kransartärsjukdom en tryckande smärta som framkommer vid ansträngning eller en obehagskänsla över bröstkorgen, halsen, axlarna, mellan skulderbladen eller i armarna. Smärtan eller obehaget gör i regel att man slutar röra sig. Symtomen lättar inom några minuter efter att man har stannat upp. Man kan även uppvisa symtom i form av andnöd och en allmän känsla av trötthet eller illamående. Personer med diabetes uppvisar inte nödvändigtvis några tydliga symtom på bröstsmärtor.

Vid stabil kransartärsjukdom kan symtomet uppkomma vid ansträngning eller i samband med en kraftig känsloreaktion. Vid instabil kransartärsjukdom får man symtom även vid lätt ansträngning och till och med vid vila. Attackernas styrka och intensiteten varierar från person till person.

I värsta fall kan den förträngning eller det mjuka plack som ansamlats på kransartärens vägg lossna. Den koagulering som då uppstår vid rupturen gör att kransartären täpps till. Så utvecklas en hjärtinfarkt, det vill säga en blodpropp i hjärtat. Det är alltid en livshotande situation som kräver omedelbar behandling.

Hur man undersöker och behandlar kransartärsjukdom skiljer sig i princip inte mellan personer med diabetes och andra. Grunden för behandlingen är livsstilsbehandling och noggrann behandling av riskfaktorer, inklusive blodsockernivåer. Dessutom används läkemedelsbehandling för kransartärsjukdom. En specialist på hjärtsjukdomar, alltså en kardiolog, överväger om det är motiverat med åtgärder, såsom ballongvidgning av kransartär eller en bypassoperation.