Varje år föder ungefär 350 kvinnor med typ 1 diabetes och knappt 100 kvinnor med typ 2 diabetes barn i Finland.
Om sockerbalansen är bra innan och under graviditeten går den oftast normalt, och möjligheten att få ett friskt barn är i praktiken densamma som för alla andra kvinnor.
Diabetes och diabetesrelaterade sjukdomar, särskilt njursjukdomar och ett eventuellt högt blodtryck, påverkar hur graviditeten går och hur man följer upp den, liksom även barnets tillväxt och utveckling. Diabetes ökar barnets risk för problem tidigt i graviditeten och som nyfödd.
Högt blodsocker vid befruktning och under tidig utveckling kan störa barnets utveckling, till exempel utvecklingen av hjärtat och det centrala nervsystemet. Ett högt blodsocker i slutet av graviditeten gör i stället att barnet blir större, ökar risken att bli för tidigt född samt risken för problem vid förlossningen och som nyfödd.
Man har inte konstaterat att lågt blodsocker skulle öka risken för utvecklingsstörningar eller missfall.
Graviditeten orsakar i sig inga organförändringar hos mamman, men ögonbotten- och njurförändringar som är obehandlade redan innan graviditeten kan förvärras under den. Ögonbottnarna kontrolleras innan graviditeten och vid behov behandlas de och man gör en tätare uppföljning. Samtidigt beaktas lämpliga läkemedelsval under graviditeten vad gäller blodsocker och eventuellt blodtryck. Ögonbottnarna och njurfunktionen följs upp ofta under graviditeten.