Försvagade eller ändrade symtom på lågt blodsocker är vanligt hos personer med typ 1 diabetes. Utsöndringen av de blodsockerhöjande hormonerna blir nedsatt. Glukagonresponsen är nedsatt eller saknas helt. Även adrenalinresponsen är nedsatt, vilket gör att de skadliga symtomen blir otydligare. Det är viktigt att man lär sig att identifiera nya symtom som beror på lågt blodsocker för att kunna hantera situationen i tid.
Försvagade symtom kan också vara ett tecken på att sockerbalansen är för “sträng". Om sockerhemoglobinet HbA1c vid insulinbehandling ligger under 48 mmol/mol bör man kontrollera förekomsten av låga blodsockervärden med hjälp av glukossensor. Om man upprepade gånger drabbas av hypoglykemi en specifik tid på dygnet bör man minska dosen insulin under den tiden eller ändra tidpunkten för administreringen.
Om en med diabetes kontinuerligt uppvisar blodsockervärden under 3 mmol/l så “vänjer" sig kroppen vid lågt blodsocker. Då kan det vara svårt för motreaktionerna att starta vilket gör att insulinkänningarna försämras och symtomen bara visar sig vid lägre blodsockervärden i form av nervsymtom. Det ökar risken för allvarligt låga blodsockervärden ytterligare.
Om symtomen på lågt blodsocker är mer permanent försvagade rekommenderas en glukossensor som kontinuerligt kan larma om det. Det kan vara nödvändigt att höja målnivån för blodsockret och sikta på en blodsockernivå på till exempel 5–8 mmol/l på morgonen och innan en måltid samt 8–10 mmol/l när man går och lägger sig.