Laserbehandling av näthinnan, alltså fotokoagulation, används för att behandla proliferativ retinopati, icke-centrerad makulasvullnad och ibland även svår bakgrundsretinopati.
Det finns två huvudsakliga typer av laserbehandling vid diabetesretinopati: lokal behandling i området där man ser som skarpast, alltså makula, och spridd laserbehandling av näthinnan i områden utanför makula, det vill säga panfotokoagulation.
Laserbehandling har konstaterats minska progressionen av retinopati och försämrad syn. Det effektiviserar blodcirkulationen i det mittersta området av näthinnan som är viktigt för att synen ska bevaras. Det förbättrar näthinnans syretillgång, förhindrar benägenheten för nya kärl att växa fram och korrigerar svullnad genom att minska läckage från blodkärlen.
Behandlingen görs efter isättning av pupillvidgande droppar under 1–2 poliklinikbesök, men vid behov kan behandlingen göras på nytt.