Kortison används i behandlingen av vissa infektionssjukdomar. Oral tablettbehandling kan pågå en kortare tid vid exempelvis svårare astmasymtom, eller veckor, till exempel vid tarminfektioner, eller upp till flera år vid vissa reumatiska sjukdomar.
Kortikosteroider ökar behovet av insulin och höjer blodsockervärdet från fall till fall beroende på preparatet och doseringen av detta. I fråga om personer med diabetes ökar i allmänhet behovet av läkemedelsbehandling eller också behövs dessutom insulinbehandling. Insulindoserna måste höjas för personer som får insulinbehandling.
Kortisonpreparat administreras på många olika sätt, och deras inverkan på blodsockervärdet varierar. Behovet av att effektivisera blodsockerbehandlingen framgår genom att följa upp blodsockervärdet. I allmänhet påverkas inte blodsockervärdet av sedvanlig användning av hudsalvor som innehåller kortison.
| Kortisonsprayer | Kortisonsprayer eller pulver som man andas in i lungorna påverkar blodsockervärden i normala behandlingsdoser vanligtvis i ringa utsträckning. I faser då astma förvärras kan enbart det anknytande stresstillståndet och de högre doserna av preparat som öppnar luftrören parallellt med kortison höja blodsockervärdet vid diabetes. |
| Kortisoninjektion | En lokal kortisoninjektion i till exempel axel- eller knäleden höjer blodsockervärdet under hela dygnet några dagar eller en hel vecka. I denna situation kan tablettdosen eller basinsulinet efter behov höjas tillfälligt. I flerinjektionsbehandling kan korrigeringsdoser av snabbverkande insulin tas enligt blodsockervärdet i samband med måltider. Vid behov kan också större doser av långverkande basinsulin tas under några dagar. Den som använder insulinpump kan öka basaldosen tillfälligt för hela dygnet. |
| Kortisontabletter | Kortisontabletter kan användas i jämnstora doser eller i doser som minskas gradvis under några veckor eller månader. Vissa cancerbehandlingar kan innefatta behandling med kortison i stora doser en dag eller några dagar. Medellångverkande kortison som i tablettform tas som en engångsdos på morgonen (predison, prednisolon, metylprednisolon) höjer blodsockervärdet i synnerhet på eftermiddagen då dess verkan kulminerar. Den blodsockerhöjande verkan beror på hur stor kortisondosen är. På natten sjunker i allmänhet blodsockervärdet då verkan av kortisonet avtar. Långverkande kortikosteroid (dexametason) höjer blodsockervärdet ett helt dygn. |