En person med diabetes följs upp på mödrapolikliniken med tät intervall under hela graviditeten. I början av graviditeten är det typiskt att ha lågt blodsocker. Om man är illamående under graviditeten ska man vara försiktig med insulindoseringen och fokusera på att äta den mat som man tycker om.
Insulinbehovet börjar öka kring graviditetsvecka 20–24. Det är graviditetshormonerna som gör att insulinbehovet ökar, eftersom hormonerna gör att insulinet inte ger lika bra effekt som tidigare. Insulinbehovet är som störst under graviditetsveckorna 28–32. I slutet av graviditeten gör man uppföljningsbesök varje vecka.
Målet för blodsockermätningarna hemma är 3,5–5,5 mmol/l innan en måltid och 5,5–7,8 mmol/l efter en måltid.
Blodsockret efter en måltid mäts
- två timmar efter varje huvudmåltid
- en och en halv timme efter måltiden från graviditetsvecka 24
- en timme efter måltiden från graviditetsvecka 26.
Det är också väldigt användbart att ha en glukossensor under graviditet och amning, särskilt vid flerinjektions- eller pumpbehandling.
Blodsockret får inte vara för högt under graviditeten, eftersom barnet då växer sig skadligt stort. Lämplig mat och motion är en viktig del av behandlingen. Kolhydrater och kost av bra kvalitet (långsamma kolhydrater och fiber) och i lämplig mängd gör att behovet av insulin inte ökar så mycket.
Kvinnor med typ 1 diabetes måste lära sig eller uppdatera sig på hur man mäter och tolkar ketonvärdet, om de inte kan det sedan tidigare. Vid insulinbrist kan det utvecklas syraförgiftning, alltså ketoacidos, med blodsockret lägre än vanligt.
Vid uppföljning och vård av gravida kvinnor med typ 2 diabetes följer man samma principer som för kvinnor med typ 1 diabetes. Målen för vikt, blodsocker och blodtryck är desamma. Blodsockernivåerna behandlas med metformintabletter och insulin vid behov.