Diabetes och körhälsa

Alla har ett eget ansvar för sin körhälsa. En läkare är ålagd att följa upp och bedöma körhälsan hos en långtidssjuk person i samband med vanliga mottagningsbesök.

Körhälsan bedöms individuellt. I bedömningen räknar man in alla sjukdomar och all läkemedelsbehandling samt den funktionsförmåga som behövs i trafiken. För alla långtidssjuka finns hälsokrav för körtillstånd för grupp 1 och 2 som personen ska uppfylla.

Diabetes är inte ett hinder för att få eller förnya sitt körkort, om man uppfyller hälsokraven för den körkortsklassen. Det är också möjligt att få körkort som yrkesförare.

Det behövs ett läkarutlåtande om körhälsan när man ansöker om körkort, förnyar sitt körkort eller vill uppgradera körkortsgrupp. En person med diabetes behöver dessutom ett läkarutlåtande för att få mopedkörkort nu för tiden – tidigare räckte det med ett hälsointyg för ungdom. I övrigt följs körhälsan upp i samband med normalt läkarbesök.

För en person med diabetes fokuserar man särskilt på följande saker:

  • Hur ofta mäts eller skannas blodsockret?
  • Hur många gånger uppmäts värden under 3,9 mmol/l eller 3,0 mmol/l vid glukossensorering?
  • Har hen drabbats av allvarliga hypoglykemier där hen har behövt hjälp från en annan person?
  • Har hen drabbats av allvarlig hypoglykemi när hen har varit vaken eller sovit?
  • Får hen fortfarande varnande symtom på hypoglykemi och vid vilka blodsockervärden känner hen av dessa?
  • Vad har hen för sockerhemoglobinvärde, HbA1c, som visar den långvariga sockernivån?
  • Hur ofta visas värden över 10,0 mmol/l eller 13,9 mmol/l vid glukossensorering?
  • Hur är hens syn och synfältets omfattning?
  • Har hen diabetesrelaterade sjukdomar eller andra sjukdomar som påverkar körförmågan?

Även om diabetes är en ovanlig anledning till trafikolyckor finns det flera nära ögat-situationer. Vid olyckor med dödlig utgång ligger ett sjukdomsfall bakom nästan hälften av dem. Ofta handlar det om en hjärtattack eller stroke.

 

Kyllä

Uppdaterad  1.11.2022