Insulinpumpen är ett hjälpmedel som ägs av den egna vårdenheten eller sjukvårdsdistriktet och som avgiftsfritt överlåts till användaren. Utrustningen för pumpbehandling lämnas avgiftsfritt ut av förnödenhetsdistributionen i hemkommunen enligt remiss.
I Finland används flera importörers insulinpumpar som i fråga om egenskaperna är något olika.
| Baspump | När baspumpen används med en kompatibel blodsockermätare kan pumpens måltidsdosräknare utnyttjas. Baspumpen kan också användas med en glukossensor som har en skanningsfunktion och i vilken man själv kan ställa in ett larm för högt och lågt blodsockervärde. |
Slangfri pump | Pumpapparat kan vara avsedd för "engångsbruk", vilket innebär att pumpen fylls på med en insulinmängd som behövs för 3 dagar innan man fäster pumpen, och kanylen går direkt från pumpen under huden. Ett annat alternativ är en slangfri pump där insulinbehållaren och den tillhörande kanylen byts ut vart tredje dygn. En separat fjärrkontroll används för att ställa in och styra pumpen. Dessa kan användas i kombination med en blodsockermätare eller en glukossensor. |
| Insulinpump med sensor | En trådlös glukossensor kopplad till pumpen kan användas för att fortlöpande följa upp glukosvärdet. Pumpen ger ifrån sig ett larm, om glukosvärdet överskrider de inställda gränserna. Sensorn påverkar inte insulintillförseln, förutom i det fall att den har en funktion med prediktivt avbrytande av basinsulintillförseln. Insulinadministreringen stoppas, om sensorn upptäcker att glukosvärdet faller eller hotar att falla till en individuellt justerad låg nivå. Insulinadministreringen startas om automatiskt eller också startar pumpen den inom två timmar. En sensorutrustad pump lämpar sig i synnerhet för personer som har allvarliga problem med låga blodsockervärden eller som inte kan identifiera lågt blodsockervärde. |
| Hybridpump | Hybridpumpen kallas självreglerande pump eller smartpump. Något felaktigt kallas den också artificiell bukspottkörtel. Hybridpumpen doserar automatiskt insulin, dvs. basal, utifrån kontinuerlig glukossensorering. En del av hybridpumparna kan också dosera mindre mängder korrigeringsbolus. Detta sänker insulindoserna när blodsockervärdet blir lägre och höjer insulindosen när värdet blir högre. I början hanteras apparaten manuellt 1–2 veckor, med andra ord fastställs insulindoserna på samma sätt som i andra pumpar. Därefter grundar sig doseringen på användarens personliga uppgifter om insulinbehandlingen och på pumpens algoritmer. Pumpanvändaren beräknar fortfarande kolhydratmängden i kosten och matar in måltidsuppgifterna i pumpen, varefter pumpen föreslår en lämplig bolusdosering. Kalibreringsmätningar görs med blodprov från fingertoppen, och de uppgifter som samlas i apparaten ska användaren själv regelbundet ladda upp i molntjänsten. |
Bekanta dig med de olika pumpmodellerna på importörernas webbplatser. Alla pumpmodeller finns inte nödvändigtvis tillgängliga hos din vårdenhet, eftersom de upphandlas efter konkurrensutsättning.