Njurarnas funktion följs upp genom urin- och blodprov. Med hjälp av en särskild urinprov mäter man mängden av albumin i urinet. Med ett blodprov fastställer man njurarnas filtrationsförmåga genom kreatininvärde (P-Krea) och bedömer den glomerulära filtrationshastigheten (eGFR, estimated Glomerular Filtration Rate).
Vid behov gör man fler undersökningar för att utesluta andra njursjukdomar eller mer specifika undersökningar.
| Mängden albumin i urin | Albuminuri konstateras genom att mäta mängden albumin som utsöndras i urinen med en känslig metod. Det vanligaste och enklaste sättet är att ta ett prov från den första morgonurinen. Utifrån det fastställer man förhållandet mellan det albumin och kreatinin som utsöndras i urinen. Det provet kallas förkortat för U-AlbKre. Upprepade värden över 3 mg/mmol tyder på ökad albuminutsöndring. Eftersom utsöndringen av albumin varierar ska man säkerställa ett positivt resultat och konstatera albuminuri i två av tre urinprov som är tagna under en tidsperiod på 3–6 månader. Den mest exakta metoden för att bestämma albuminutsöndringen i urinen är genom urinuppsamling under natten. Det kallas för cU-Alb eller nU-Alb. Värden som upprepade gånger ligger över 20 µg/min är ett tecken på ökad albuminutsöndring. Det handlar om kraftig albuminuri om U-AlbKrea-värdet ligger över 30 mg/mmol eller om en insamling av natturin visar att det utsöndras över 200 µg/min albumin i urinen (cU-Alb). Denna mängd protein kan även ses i ett normalt urinprov med remsor (U-KemSeul). Timmarna innan man lämnar urinprovet ska man undvika hård fysisk ansträngning och mätningen ska inte göras under pågående inflammationer eller menstruationer. |
| Gränsvärden för albumin i urinen | | cU-Alb (µg/min) |
U-AlbKre (mg/mmol) | |
Normalt | < 20 | < 3 | |
Lindrig albuminuri | 20–200 | 3–30 | |
Grav albuminuri | > 200 | > 30 |
|
| Njurarnas filtrationsförmåga | Njurarnas filtrationsförmåga mäts genom att fastställa kreatininhalten i plasma genom ett blodprov. Förkortningen för det är P-Krea. Kreatinin bildas normalt av musklernas ämnesomsättning och lämnar kroppen via njurarna. Om njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt försämras avlägsnandet av kreatinin och mängden kreatinin i blodet ökar. Hos vuxna män ligger kreatininhalten i blodet oftast under 100 och hos kvinnor under 90 mikromol per liter (µmol/l). Kreatininvärdet ökar när njurarnas filtrationsförmåga försämras. Värdet beror dock på personens ålder, storlek och särskilt mängden muskelmassa. Hos muskulösa personer är kreatininvärdet högre än hos personer med liten muskelmassa, även om deras njurar fungerar lika bra. I och med det följer man upp njurarnas funktion genom att bedöma den glomerulära filtrationshastigheten. Det kallas för eGFR, som kommer från engelskans Glomerular Filtration Rate. Laboratoriet räknar ut den glomerulära filtrationshastigheten utifrån en bedömning av personens kön och ålder. eGFR-värdet sjunker om njurfunktionen försämras. |
| Klassificering av njurfunktion enligt glomerulär filtrationshastighet: | |
Fas |
GFR-klasser |
eGFR (ml/min/1,73 m2) | |
1 | Normal eller hög | ≥ 90 | |
2 | Lindrigt nedsatt | 60–89 | |
3 | Måttligt nedsatt | 30–59 | |
4 | Svårt nedsatt | 15–29 | |
5 | Svår njurskada | < 15 |
|