Man kan underlätta injiceringen genom att välja rätt hjälpmedel. Tillsammans med den egna skötaren kan man fundera över vilka redskap och hjälpmedel som lämpar sig, om det uppkommer problem med att genomföra insulinbehandlingen. Det lönar sig att reservera tid och en lugn miljö för injiceringen.
På grund av den första chocken över diabetesdiagnosen kan det ta tid att lära sig injicera insulin, eller också kan man glömma det som sagts på mottagningen. Även inlärningstiden och den behövliga tiden kan variera från fall till fall. Det är viktigt att man informerar skötaren och läkaren om problemen.
| Injektionsfobi och smärta | Majoriteten av dem som inleder insulinbehandling upplever någon form av injektionsfobi. När den första nervositeten har lagt sig lindras i allmänhet fobin. Det är bra att redan i början tala om injektionsfobin och smärtan med skötaren och tillsammans fundera över metoder för att lindra dessa. Alternativet kan vara en "injektionsport" eller säkerhetspennålar. Nålarna i dagens insulinpennor orsakar allt mindre injektionssmärta. Nålarna är tunna och små. Ändå kan injiceringen av insulin orsaka smärta. Smärta uppstår lättare, om injektionen ges flera gånger med samma nål eller om injektionen stannar i hudens ytskikt eller går djupare ner i muskeln. På några hudområden kan injiceringen ändå orsaka större smärta. Injektionssmärtan kan lindras genom att välja rätt injektionsställe och nål. |
Händernas funktion | På grund av nedsatt handmotorik kan det vara svårt att få ett ordentligt grepp om pennan eller också kan krafterna i handen inte räcka till för att trycka ner kolven. Hjälpmedel kan behövas för att få ett stadigt grepp om pennan, och därför lönar det sig att be skötaren om hjälp. Genom att testa olika alternativ hittar man det injektionsredskap som är lättast att använda. Ändå kan man behöva hjälp av någon annan för att injicera insulin. Också i detta fall är det viktigt att själv veta hur insulinet ska injiceras. |
| Nedsatt syn | Då det gäller personer med nedsatt syn kan en penna som i valet av dos ger ifrån sig ett klick mellan enheterna vara till hjälp för att injicera insulin. Insulinförpackningarna är försedda med punktskrift, och en del av insulinpennorna har märkningar som kan läsas med fingrarna. Om flera insulinpennor är i användning kan det vara till hjälp att fästa olika typer av tejp eller annat material på ytan för att kunna skilja åt dessa. De övriga hjälpmedlen omfattar exempelvis ett redskap för att dra ut nålen eller en nålkapare. |
| Glömska gällande injektioner | Det är mänskligt att glömma saker ibland. Om glömska gällande injektioner blir ett problem för säker insulinbehandling, kan man tillsammans med skötaren bedöma huruvida exempelvis en penna med minnesfunktion vore till hjälp. I praktiken kan man själv testa lämpliga påminnelsemetoder eller göra en minnesanteckning om när och hur mycket insulin som har injicerats samt ställa in en påminnelse i blodsockermätaren eller mobiltelefonen. |
Höga insulindoser | Från förfyllda insulinpennor kan maximalt 80–160 enheter administreras en gång, beroende på tillverkarens instruktioner och vilken penna som används. En stor engångsdos kan delas upp och doseras i två satser på två injektionsställen omedelbart efter varandra med samma nål. Injektionen kan då bli lättare och trevligare. För höga insulindoser lönar det sig att använda starkare insulinpreparat. I Finland säljs insulinpreparat med styrkorna 100, 200 och 300 enh/ml. |