Att kontrollera resultaten från sensorering är ett bra verktyg för att lära sig att lösa olika situationer i den dagliga diabetesvården. Med hjälp av sensorering kan man se hur olika typer av mat, motion eller stress påverkar blodsockret. Det kan också minska behovet av att tanka extra kolhydrater exempelvis innan man ska lägga sig, köra bil eller motionera.
Med hjälp av kontinuerlig blodsockermätning kan man både förutse utvecklingen av för lågt blodsocker och bättre bedöma för höga sockervärden och hur man behandlar dem.
Man får mer nytta av sensoreringen om man periodvis inträder uppgifter om insulindoser, kolhydrater och motion. Det är bra att göra den här typen av intensivuppföljning för sig själv då och då. Dessutom är det väldigt användbart innan man träffar sjuksköterskan eller läkaren. Det underlättar egenvården och beslut som gäller behandlingen.
Att använda sig av glukossensorering på ett korrekt sätt gör det lättare att följa upp sockerbalansen och hantera egenvården, och det skapar flexibilitet och trygghet i det dagliga livet. Det ger ofta också mer frihet, bidrar till att man orkar bättre i vardagen och skapar förutsättningar för bättre livskvalitet. Det har också visat sig att glukossensorering förbättrar sockerbalansen och minskar förekomsten av hypoglykemi.
En del sensorutrustning kan ställas in så att den varnar om blodsockervärdet blir för högt eller lågt. Den kan också ställas in så att den samarbetar med insulinpumpen.