Det lönar sig att också själv regelbundet granska uppgifterna som erhålls från pumpen och glukossensoreringen. Den vårdenhet som svarar för pumpbehandlingen använder vanligtvis apparatspecifika uppladdningssystem eller molntjänster. Enligt den rådande praxisen ska pumpanvändaren själv på förhand i hemmet ladda upp uppgifterna på molnservern.
I pumpens uppgifter kontrolleras
- hur ofta kanylen har bytts ut
- de totala mängderna insulin och kolhydrater per dygn samt fluktuationerna i dessa
- andelarna basinsulin och måltidsinsulin
- behovet av korrigeringsinsulin
- relevansen av förslagen i dosguiden.
Från glukossensoreringen beräknar programmet det genomsnittliga blodsockervärdet, den tid som blodsockervärdet hållit sig inom gränserna för det målsatta, nyckeltalen för fluktuationerna i blodsockervärdet och det uppskattade A1c-värdet. För detta används i glukossensorn förkortningen GMI, dvs. glucose management index.
I uppföljningen fästs särskild uppmärksamhet vid följande omständigheter:
- Hur förändras blodsockervärdet under natten, dvs. är den nattliga basalen lämplig?
- På vilken nivå är blodsockervärdet i allmänhet före måltider?
- På vilken nivå är blodsockervärdet i allmänhet 2–4 timmar efter olika måltider?
- Hur stor andel av glukosvärdena underskrider 3,9 eller 3,0 mmol/l
- I vilka situationer förekommer värden som ligger under den målsatta nivån, tillfälligt eller upprepade gånger?
- Har personen drabbats av hypoglykemier som krävt hjälp av en närstående person eller akutsjukvården?
- Hur stor andel av glukosvärdena överskrider 10 mmol/l eller 14 mmol/l?
- I vilka situationer förekommer värden som ligger över den målsatta nivån, tillfälligt eller upprepade gånger?
- Har det uppkommit ketoser eller syraförgiftning ?
- Hur har insulindoseringen lyckats vid fysiska aktiviteter?
- Har användaren vågat testa pumpens olika funktioner i varierande situationer?
- Hur har pumpen underlättat det dagliga livet?