Glukossensoravvikelsen från det verkliga blodsockervärdet är ungefär ± 10 procent när blodsockret är stabilt. Storleken är mer eller mindre densamma som vid självmätningar av blodsockret över lag. Glukossensorvärdet kan därför användas för doseringen av måltidsinsulin. Om värdet emellertid skiljer sig avsevärt i en eller annan riktning med tanke på tillståndet och förhållandena, är det värt att kontrollera resultatet genom att mäta blodsockret från fingertoppen.
Dessutom är det värt att komma ihåg att sensorns glukosvärde för vävnadsvätska inte är exakt detsamma som för kapillärblodet som mätts från fingret. När blodsockret stiger eller sjunker ligger sensorvärdet ca 5–10 minuter efter.
Insulin-kolhydratförhållandet hos vuxna är vanligtvis 0,5–2 enh/10 g kolhydrater, dvs. 10 gram kolhydrater kräver 0,5–2 enh snabbinsulin som täckning. Ett lämpligt förhållande, snabbinsulinets verkningstid och en lämplig inpassning av injektionen kan bedömas från glukoskurvan efter en måltid. Detta förutsätter att den måltidsspecifika kolhydratmängden, mängden snabbinsulin som doserats för kolhydraterna och ett eventuellt korrigeringsinsulin samt motion sparas i systemet under flera på varandra följande dagar:
- Om glukosvärdet är högre än utgångsvärdet 3– 4 timmar efter att du inlett måltiden är snabbinsulindosen sannolikt för liten.
- Om glukosvärdet är under 10 mmol/l 1– 2 timmar efter att du inlett måltiden, men lägre än utgångsläget 3–4 timmar efter att du inlett måltiden, är snabbinsulindosen sannolikt för stor.
- Om glukosvärdet stiger för högt 1–2 timmar efter att du inlett måltiden, men är för låg efter 3–4 timmar, har snabbinsulinets effekt fördröjts. Det är sannolikt att injektionen borde tas tidigare, till exempel 10–20 minuter innan du börjar äta.