Betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar upptäcker förändringar i blodsockret. Bukspottkörteln finns i bukhålan bakom magsäcken. Bukspottkörteln producerar både matsmältningsenzymer för tarmen och olika hormoner.
När blodsockernivån stiger frigörs insulin i betacellerna i de Langerhanska öarna. Insulin är ett hormon som består av aminosyror. Hormonet sänker blodsockernivån och reglerar ämnesomsättningen av fetter och proteiner.
När blodsockernivån sjunker minskar utsöndringen av insulin. Alfacellerna i de Langerhanska öarna utsöndrar ett hormon som heter glukagon som höjer blodsockernivån. Glukagon frigör lagrat socker från levern ut i blodet.
Insulin utsöndras på två sätt
Hos en frisk person utsöndrar bukspottkörtelns betaceller små doser insulin med ett par minuters mellanrum. Detta kallas för basutsöndring av insulin. Det är så blodsockret och ämnesomsättningen regleras, särskilt mellan måltider och under nätterna.
Hos en frisk person frigörs insulin i två faser i samband med en måltid. Först frigörs det under en snabb fas, och sedan under en långsammare fas, som pågår i ungefär 1–2 timmar. Den snabba fasen regleras av de hormoner som utsöndras från tarmen i samband med en måltid.
Om kroppen inte utsöndrar tillräckligt med insulin, eller om insulinets effekt på vävnaden är nedsatt, så klarar inte kroppen av att ta hand om de näringsämnen som man normalt får i sig via maten, och levern producerar för mycket socker som kommer ut i blodet. Då stiger blodsockernivåerna så att de blir högre än normalt. Diabetes är också starkt kopplat till en rubbad ämnesomsättning av fetter och proteiner.