Vid typ 2-diabetes stiger blodsockervärdet vanligtvis långsamt under flera år. Det är också vanligt att den nedsatta blodsockerregleringen först leder till blodsockernivåer på fördiabetesnivå och sedan går vidare till diabetesvärden, om man inte tar tag i faktorer som leder till diabetes.
För en stor del av de som insjuknar konstateras höga blodsockernivåer inom företagshälsovården eller vid en hälsoundersökning som görs på grund av ålder, alternativt vid uppföljning av blodtryck eller metabolt syndrom. Ibland konstaterar man diabetes i samband med någon åtgärd, till exempel vid undersökningar innan en operation.
Utvecklingen av typ 2-diabetes kan komma smygande och skada kroppen innan det upptäcks, om blodsockret har varit förhöjt i åratal. En ögonläkare kan konstatera diabetesförändringar i ögat, det kan vara diabetes som ligger bakom ett fotsår som läker dåligt, eller så kan en hjärtinfarkt eller störning i blodcirkulationen i hjärnan vara det första tillfället då man konstaterar diabetes.
Högt blodsocker ger vanligtvis inte några symtom förrän det ligger över 10 mmol/l. Då kan personen drabbas av klassiska diabetessymtom: ökad urinutsöndring, kroppen torkar ut och man blir törstig, man blir trött och orkeslös och kan gå ned i vikt.
Saker som tyder på typ 2 diabetes:
- föräldrar eller syskon har typ 2 diabetes
- bukfetma
- metabolt syndrom
- insjuknande över 40 års ålder
- tidigare graviditetsdiabetes
- diabetesrelaterade sjukdomar kan konstateras redan vid diagnostiseringen.
Det är viktigt att påbörja en effektiv livsstilsbehandling för att få bukt med ett stigande blodsocker hos en person som är symtomfri eller uppvisar få symtom. Därför rekommenderas personer som ingår i riskgruppen att låta mäta sitt blodsocker med 1–3 års mellanrum, och om det är möjligt genomgå en glukosbelastning. Alla personer över 40 år bör mäta sitt blodsocker åtminstone med fem års mellanrum.