Om en person får basinsulinbehandling eller flerinjektionsbehandling kan man i vissa situationer genom att modifiera dessa åtgärda höjt blodsockervärde som orsakats av kortisonbehandling. Utöver den tidigare insulinbehandlingen påbörjas dessutom behandling med medellångverkande NPH-insulin som tas som morgoninjektioner.
| På morgonen en engångsdos kortison | Om basinsulinet är ett långverkande insulinderivat (degludec, detemir, glargin) höjs inte dosen av dessa, utan parallellt påbörjas NPH-insulininjektioner på morgonen. Ofta är 10 enheter en lagom startdos. NPH-insulindosen höjs med 2–3 dagars intervall enligt blodsockervärdet och kortisondosen. Om detemirinsulin tas som basinsulin på morgonen eller på morgonen och kvällen kan det var möjligt att hantera det ökade behovet av insulin genom att höja morgondosen och efter behov sänka kvällsdosen. Före lunch och middag korrigeras blodsockervärdet efter behov med korrigeringsdoser av snabbverkande insulin. Före kvällsmålet eller vid läggdags lönar det sig vanligtvis inte att korrigera ett höjt blodsockervärde, eftersom det ökar risken för ett alltför lågt blodsockervärde på natten då verkan av kortisonet avtar.
I pumpbehandlingen anpassas basaldoseringen enligt glukossensoreringen. |
| Kortison i två doser | Vid typ 1 diabetes är det ofta bäst att dela upp kortisondosen i två doser. Då tas två tredjedelar av den totala kortisondosen på morgonen och en tredjedel på kvällen. Insulindoserna höjs enligt egenmätningarna av blodsockervärdet eller glukossensoreringen. |
| Långverkande kortikosteroid | Ibland ges behandling med långverkande kortison (dexametason). Blodsockervärdet höjs under hela dygnet. I allmänhet måste alla insulindoser höjas. Dosändringarna planeras individuellt. |