Med blodtryck menas det tryck som finns i en artär och som uppstår när hjärtat dras samman och pumpar ut blod i artärerna. Blodtryckets komponenter är övertrycket, alltså det systoliska trycket, och undertrycket, alltså det diastoliska trycket. Den systoliska blodtrycksnivån representerar arbetstrycket som uppstår av att hjärtat pumpar. Den diastoliska blodtrycksnivån representerar hjärtats vilofas. Blodtrycket är förhöjt om övertrycket upprepade gånger ligger på 140 mmHg eller mer eller om undertrycket ligger på 90 mmHg eller mer.
Blodtrycket varierar olika tider på dygnet, och det är vanligt och normalt med tillfälliga variationer. Blodtrycket stiger när vi rör på oss, blir nervösa eller arga, och det sjunker vid vila. Därför fastställs blodtrycksnivån genom ett genomsnitt av mätningar på morgonen och kvällen under flera dagar.
| Varför stiger blodtrycket? | Blodtrycket stiger på grund av vissa levnadsvanor, som att äta mycket salt eller dricka mycket alkohol, rökning och övervikt. Det kan göra att en ärftlig benägenhet för högt blodtryck tar sig uttryck. Även lakrits, antiinflammatoriska smärtstillande medel, hormonpreparat, utdragen stress och andningsuppehåll under sömnen (sömnapné) kan göra att blodtrycket höjs. Orsaken till förhöjt blodtryck kan i vissa sällsynta fall vara någon annan sjukdom, som till exempel en njursjukdom eller sjukdomar i binjurarna. Många får ett lite högre blodtryck med åldern. Hos äldre människor kan särskilt det systoliska trycket vara förhöjt, även om det diastoliska är bra. Det beror på att blodkärlens flexibilitet försämras med åldern. |
| Typ 1 diabetes och blodtryck | Typ 1 diabetes i sig gör inte att blodtrycket höjs. En märkbart hög blodsockernivå påfrestar njurarna, och då kan blodtrycket vara förhöjt. Långvarig diabetes kan skada njurarna, vilket märks genom att det framkommer proteiner i urinen eller att den glomerulära filtrationshastigheten blir nedsatt. Då stiger ofta blodtrycket. |
Typ 2 diabetes och blodtryck | Personer med typ 2 diabetes har ofta en mer omfattande ämnesomsättningsstörning, metabolt syndrom. Högt blodtryck är typiskt vid metabolt syndrom. Den nedsatta effekten av insulinet i vävnaden, alltså insulinresistens, påverkar blodkärlens väggar och njurarna vilket gör att blodtrycket stiger. |
| Så utreds förhöjt blodtryck | Utredning av förhöjt blodtryck omfattar en läkarintervju och -undersökning samt blod- och urinprover. Dessa används för att utesluta andra blodtryckshöjande sjukdomar, som till exempel sjukdomar i binjurarna eller njurarna. Det är dock sällsynt med sådana övriga sjukdomar. Undersökningar görs även för att utreda riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I de initiala undersökningarna utreds om det förhöjda blodtrycket eventuellt redan har orsakat skadliga effekter i kroppen. Hjärtfilm (EKG = elektrokardiografi) visar utöver hjärtrytmen om blodtrycket har påverkat hjärtmuskeln på ett skadligt sätt eller om det finns tecken på kransartärsjukdom. Belastningen på njurarna utreds genom att undersöka proteinet albumin genom ett urinprov med en känslig metod och genom att fastställa njurarnas filtrationshastighet med ett blodprov (eGFR). De små blodkärlen i ögonbotten undersöks genom fotografering eller på ögonläkarmottagning. Sömnapné kan göra att blodtrycket höjs. Det kan utredas genom en nattregistrering, där man under natten följer upp andningen och blodets syrehalt när personen sover. |