Parallellt med de allmänna hälsoeffekterna av motion är målet i fråga om diabetes att sänka blodsockervärdet, gå ner i vikt och få kontroll över vikten samt minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Majoriteten av personer med typ 2 diabetes är över 65 år. Läs mer om rekommendationen om fysisk aktivitet för äldre.
Det lönar sig för dem som får insulinbehandling att med den egna diabetessköterskan diskutera en eventuell ändring av insulindosen vid motion. Övriga läkemedelspreparat som sänker blodsockervärdet kräver i allmänhet inga särskilda förberedelser för motion.
| Inverkan på blodsockernivån | Uthållighetsträning och muskelkonditionsträning höjer insulinkänsligheten och sänker blodsockervärdet i synnerhet efter måltider. Genom att mäta blodsockervärdet för måltidspar en dag då man inte motionerar och en dag då man motionerar får man en uppfattning om inverkan av motion. |
| Hjälp med viktminskning och viktkontroll | Fysisk aktivitet är till hjälp för att hålla vikten under kontroll. Även om ökad motion inte leder till viktminskning påverkar den kroppen på ett positivt sätt. Muskelmassan ökar och andelen fett minskar. Förändringen höjer insulinkänsligheten och förbättrar sockeromsättningen. |
| Risken för hjärtincidenser minskar | Fysisk aktivitet sänker totalkolesterolvärdet och höjer det goda HDL-kolesterolvärdet. Fysisk aktivitet förbättrar också hjärtats förmåga att pumpa blod samt sänker blodtrycket och vilopulsen, vilket underlättar hjärtarbetet. Enligt undersökningar ger regelbunden motion mest nytta och minskar risken för hjärtincidenser. |
| Nytta för muskuloskeletala systemet | Intensitetsmässigt lämplig, måttlig motion (till exempel raska promenader, lättjogging) stärker vävnaderna som omger benstommen och lederna. Samtidigt lindras de muskuloskeletala besvären och minskar risken för artros. |