Diabetesrelaterade sjukdomar är sällan en kontraindikation för individuellt planerad motion där de begränsande faktorerna beaktas. Det lönar sig för en nybörjare att diskutera med sin egen läkare eller sköterskan, om hen inte tidigare vant sig vid fysisk aktivitet eller om hen har för avsikt att utöva motion i betydligt större utsträckning än tidigare. Läkaren bedömer eventuella risker som anknyter till motionen i synnerhet då det gäller en person som lidit av diabetes en längre tid. Diabetessköterskan ger råd om hur man förbereder sig för motion genom ändringar i måltiderna och insulinanvändningen.
| Hjärt- och kärlsjukdomar | Andnöd vid ansträngning eller bröstsmärtor och rytmstörningar kan tyda på en kranskärlssjukdom eller hjärtsvikt. Det är viktigt att orsakerna reds ut i läkarundersökningar och i ett belastningstest. Det är också till fördel att en person som lidit av diabetes en längre tid deltar i ett belastningstest innan hen deltar i en mer ansträngande motion. |
| Förändringar i nervsystemet | Förändringar i de inre organens nervsystem predisponerar för blodtrycksfluktuationer och svettstörningar. Vid nedsatt känsel i fötterna ska kraftiga stötar mot fötterna och hopp undvikas. |
| Diabetesrelaterad näthinnesjukdom | Ansträngande uthållighetsträning eller styrketräning är en kontraindikation, om personen har svåra ögonbottenförändringar. |
| Diabetesrelaterad njursjukdom | Utsöndring av proteinen i urinen eller måttlig njursvikt utgör inte ett hinder för motionsprogram i olika steg på en rimlig nivå. Det lönar sig att ta ett belastningstest innan man deltar i ett mer ansträngande motionsprogram. |
|