Lindriga och vanliga biverkningar i samband med bedövning kan vara smärta och blåmärken vid injektionsstället, en övergående kraftig eller långvarig känsla av avdomning, känsla av andningssvårighet, sänkt blodtryck, urineringssvårighet, darrning, klåda, illamående och kräkningar samt smärta.
Risken för allvarliga eller bestående biverkningar vid spinal- och epiduralbedövning, såsom blödning i ryggmärgsområdet, infektion i ryggmärgsområdet eller förlamning, är ungefär en av 3 600–480 000 patienter beroende på bedövning. Risken för dessa biverkningar ökar vid till exempel svåra sjukdomar i ryggraden eller ryggmärgen, svår infektion eller då ett blodförtunnande läkemedel inte kunnat vara på paus tillräckligt länge, till exempel samtidig risk för trombos och blödning. Risken för blödning i ryggmärgsområdet är liten om patienten följer anvisningarna som ges före operationen om blodförtunnande läkemedel.
Efter spinal- och epiduralbedövning kan man ha huvudvärk då man står upp. Huvudvärken beror på att det i ryggmärgshinnan som omger ryggmärgsvätskan blir ett litet hål där ryggmärgsvätska sipprar ut och trycket i ryggmärgskanalen förändras. Huvudvärk i upprätt ställning efter en ryggbedövning förekommer mest hos unga patienter, förekomsten är ungefär en av 100–500 patienter, medan det inte förekommer nästan alls hos äldre patienter. Huvudvärken är vanligtvis övergående, och den kan behandlas med läkemedel och i svåra fall med en blodplombering, vilket betyder att man använder patientens eget blod för att täppa till hålet som uppstått i ryggmärgshinnan. Att göra en blodplombering medför också en risk för komplikationer, såsom smärta på injektionsstället och risk för ett nytt hål i ryggmärgshinnan. En mycket sällsynt komplikation är infektion eller blödning. Efter detta kan patienten ibland få långvarig huvudvärk. Venösa blodproppar i huvudet har beskrivits som en ytterst sällsynt orsak till huvudvärken.
Statistiskt sett är allvarliga biverkningar förknippade med bedövning mera sällsynta och risken för dödsfall mindre än efter generell anestesi. Fördelen med bedövning jämfört med generell anestesi är att behovet av läkemedel som orsakar trötthet är mindre. Minnesstörningar och förvirring förekommer också efter bedövningar, men är eventuellt lindrigare än efter generell anestesi. Bedövningen verkar vanligtvis ett tag efter operationen och därför är smärtorna till en början lindrigare direkt efter operationen. Bedövning som anestesimetod kan också göra att patienten återhämtar sig snabbare och risken för långvarig smärta minskar.