En patient med en brännskada som täcker mer än 20 procent av kroppsytan bör nästan alltid läggas in på intensivvårdsavdelning, åtminstone under en kort period.
En patient med en mindre brännskada kan också behöva intensivvård,
om brännskadan finns i ansiktet eller på halsen
om patienten till exempel vid en husbrand också har fått rök i lungorna ("rökgasinhalation")
om patienten har fått en kolmonoxid- eller cyanidförgiftning av förbränningsgaser,
om patienten har en annan sjukdom eller ett annat tillstånd som gör att brännskadan medför en större fara och ett behov av effektivare behandling.
Intensivvård av en patient med en allvarlig brännskada tar ofta lång tid, ibland flera veckor. Ju bredare och djupare brännskadan är, desto längre tid tar behandlingen och desto större är risken för associerade problem. Brännskador och de operationer som krävs för att behandla dem utsätter kroppen för stress och en brännskada kan leda till problem som andningssvikt, cirkulationssvikt, njursvikt och sepsis, dvs. generaliserad infektion. Respiratorvård kan behövas under lång tid, men man försöker koppla bort patienten från respiratorn så snart det är möjligt vad gäller mående och vård.