Symtom på allvarlig bukspottkörtelinflammation (smärta, illamående, feber) får vanligtvis patienten att uppsöka sjukhusvård. I Finland är den vanligaste orsaken till bukspottkörtelsinflammation hög alkoholkonsumtion. Den näst vanligaste orsaken är blockering av bukspottkörtelgången i samband med gallsten. Andra mindre vanliga orsaker till bukspottkörtelinflammation kan vara medicinering, skada, tumör, störning i fettomsättningen, operation eller endoskopi i bukspottskörtelområdet.
En av bukspottkörtelns viktigaste funktioner är att producera matsmältningsenzymer, som utsöndras via bukspottkörtelgången till tarmen, där de bryter ner maten så att den kan tas upp som näring. Vid bukspottkörtelinflammation går bukspottkörtelns struktur sönder och matsmältningsenzymer kan sippra ut och fräta sönder de omgivande vävnaderna. Detta orsakar en stark lokal inflammatorisk reaktion som åtföljs av svår buksmärta och svullnad. Bukspottkörtelinflammation orsakas sålunda av bukspottkörtelvätska i vävnaderna, inte av bakterier.
I början av sjukdomen är det inte möjligt att med säkerhet förutsäga vem som kommer att utveckla en allvarlig sjukdom. En bukspottkörtelinflammation som börjar lokalt kan utvecklas till en allvarligare form genom att orsaka en allmän inflammation i hela kroppen och därmed skada många andra organ. Skador på flera organ hör samman med andningssvikt, cirkulationssvikt, förvirring, njursvikt, leversvikt och blodkoagulationsstörningar som ökar risken för blodproppar.
Intensivvården syftar till att stödja kroppens funktion för att ge den tid att återhämta sig från bukspottkörtelinflammationen. Ofta behövs läkemdelsbehandlingar som stöd för blodcirkulationen, respiratorbehandling, smärtstillande och lugnande medel, läkemedel för att förhindra blodproppar, kostbehandling och ibland dialysbehandling.