Sjukdomen uppträder vanligtvis i åldrarna 20–50 år genom att man får svårt att gå. Balansen försämras, användningen av händerna blir oprecis (dysmetri) och talet blir långsamt och trögt (dysartri).
Mitokondriellt recessivt ataxisyndrom
Det är fråga om en progressiv degenerativ sjukdom i det perifera och centrala nervsystemet, med symtom som inte bara omfattar allmän ataxi, dvs. fumliga rörelser och funktion, utan även sensomotoriska (känsel- och rörelsenerver) axonala skador, dvs. skador i nervfibrerna (polyneuropati). Nervskador kan också ibland vara förknippade med nedsatt hörsel och störningar i ögonrörelserna. Psykiatriska symtom, migrän och en intellektuell funktionsnedsättning ingår ofta i sjukdomsbilden, liksom svår epilepsi. Epilepsin uppträder ofta i form av långvariga krampanfall (status epilepticus) och kan åtföljas av stroke-liknande symtom (s.k. stroke-like episodes, SLE). Sjukdomen är också förknippad med en benägenhet för störningar i leverfunktionen och därför är t.ex. valproat som används som antiepileptikum kontraindicerat hos MIRAS-patienter.
MIRAS orsakas av recessiva mutationer i POLG1-genen (polymeras gamma). Sjukdomen klassificeras som mitokondriell ataxi. POLG1-genen är involverad i underhållet av mitokondriellt DNA. Förutom ataxi kan defekter i POLG1-genen också orsaka bland annat PEO (progressiv extern oftalmoplegi) eller Parkinsons sjukdom.
MIRAS är den vanligaste recessivt nedärvda ataxin hos vuxna i Finland. Förekomsten i Finland är 1:80 000. MIRAS förekommer även i andra delar av världen och i Västeuropa i synnerhet i Belgien och Norge.
Diagnostisering av sjukdomen:
Klinisk sjukdomsbild: progressiv gångsvårighet och trögt tal i ung vuxen ålder, åtföljd av neurofysiologiskt (ENMG) verifierbar axonal neuropati (skador på nervfibrer) och atrofi dvs. förtvining av vävnaden i lillhjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen, vilket framgår av magnetundersökning av hjärnan och ryggmärgen. Molekylärgenetiska undersökningar visar flera deletioner i mitokondrie-DNA:t som isolerats från ett muskelprov. Diagnosen bekräftas genom en genetisk undersökning av ett blod- eller vävnadsprov.
Pågående vetenskaplig forskning:
Akademiprofessor Anu Wartiovaaras forskningsgrupp för molekylär neurologi, Biomedicum Helsinki, Helsingfors universitet
Information om symtom på ataxi och neuropati i samband med POLG-genfel finns både på Orphanet och GeneReviews:
Symtombild
Det är fråga om en progressiv degenerativ sjukdom i det perifera och centrala nervsystemet, med symtom som inte bara omfattar allmän ataxi, dvs. fumliga rörelser och funktion, utan även sensomotoriska (känsel- och rörelsenerver) axonala skador, dvs. skador i nervfibrerna (polyneuropati). Nervskador kan också ibland vara förknippade med nedsatt hörsel och störningar i ögonrörelserna. Psykiatriska symtom, migrän och en intellektuell funktionsnedsättning ingår ofta i sjukdomsbilden, liksom svår epilepsi. Epilepsin uppträder ofta i form av långvariga krampanfall (status epilepticus) och kan åtföljas av stroke-liknande symtom (s.k. stroke-like episodes, SLE). Sjukdomen är också förknippad med en benägenhet för störningar i leverfunktionen och därför är t.ex. valproat som används som antiepileptikum kontraindicerat hos MIRAS-patienter.
Ärftlighet
MIRAS orsakas av recessiva mutationer i POLG1-genen (polymeras gamma). Sjukdomen klassificeras som mitokondriell ataxi. POLG1-genen är involverad i underhållet av mitokondriellt DNA. Förutom ataxi kan defekter i POLG1-genen också orsaka bland annat PEO (progressiv extern oftalmoplegi) eller Parkinsons sjukdom.
Prevalens
MIRAS är den vanligaste recessivt nedärvda ataxin hos vuxna i Finland. Förekomsten i Finland är 1:80 000. MIRAS förekommer även i andra delar av världen och i Västeuropa i synnerhet i Belgien och Norge.
Diagnostisering och vetenskaplig forskning
Diagnostisering av sjukdomen:
Klinisk sjukdomsbild: progressiv gångsvårighet och trögt tal i ung vuxen ålder, åtföljd av neurofysiologiskt (ENMG) verifierbar axonal neuropati (skador på nervfibrer) och atrofi dvs. förtvining av vävnaden i lillhjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen, vilket framgår av magnetundersökning av hjärnan och ryggmärgen. Molekylärgenetiska undersökningar visar flera deletioner i mitokondrie-DNA:t som isolerats från ett muskelprov. Diagnosen bekräftas genom en genetisk undersökning av ett blod- eller vävnadsprov.
Pågående vetenskaplig forskning:
Akademiprofessor Anu Wartiovaaras forskningsgrupp för molekylär neurologi, Biomedicum Helsinki, Helsingfors universitet
Tilläggsuppgifter
Information om symtom på ataxi och neuropati i samband med POLG-genfel finns både på Orphanet och GeneReviews: