Behovet av att behandla kärlavvikelser bestäms vanligen av hur mycket besvär de orsakar patienten. När de är symtomfria eller mycket lindriga behöver de inte behandlas, men det är viktigt att få rätt diagnos och att ge patienten korrekt information om sjukdomen. De flesta hemangiom försvinner till exempel av sig själva.
Beroende på kärlavvikelsens omfattning och placering kan den ge upphov till betydande symtom: smärta, funktionsbesvär eller mycket svåra kosmetiska men. En del av kärlavvikelserna och blodkärlstumörerna kan vara förknippade med koagulationsstörningar.
Behandlingen av kärlavvikelser planeras individuellt för varje patient enligt behandlingsprinciper som avtalas om tillsammans med arbetsgruppen för kärlanomalier. Vid behov utarbetas diagnostik- och behandlingsplanen i en tvärvetenskaplig arbetsgrupp med experter från flera specialiteter, som har kompetens inom kärlanomalier. Magnetundersökning används ofta vid diagnostisering och behandlingsplanering. Du hittar information om magnetundersökning på länken nedan:
Kärltumörer behandlas oftast med läkemedel och/eller operation. Kärlmissbildningar behandlas i första hand med intravenösa interventionsradiologiska behandlingar. Då injiceras det missbildade området med sklerosant, en vätska som krymper missbildningen. Sklerosanten väljs enligt kärltypen i fråga och platsen som ska behandlas. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger. Även kirurgi och laserbehandling används. Vid behandlingen används ofta även kompressionsplagg och olika terapier såsom lymf-, fysio- och funktionsterapi.