Borrelios orsakas av spiroketbakterier som lever i fästingens tarmkanal och överförs till människan via fästingbett. Fästingarna söker sig särskilt till områden med tunn hud för att avnjuta en blodmåltid. Smittan överförs långsamt, inom cirka 12–72 timmar, när borreliabakterien överförs från fästingens tarmkanal till människans hud medan fästingen tar sig en måltid. Därför bör fästingen tas bort från huden så snabbt som möjligt, till exempel genom en vridrörelse med en fästingpincett. Fästingarna trivs i fuktigt gräs, på betesmarker, ängar och i barrskogar. Idag kan man smittas av borrelia överallt i Finland, med undantag av nordligaste Lappland.
Uppskattningsvis cirka ett par miljoner finländare råkar varje år ut för fästingbett och av dem smittas cirka 6 000–10 000 med borrelios. Olika undersökningar har visat att cirka 50–80 procent av personer som fått borrelios uppvisar symtom.
En borreliainfektion ger en mycket kortvarig immunitet och därför kan man smittas på nytt till och med varje sommar.
| Hudsymtom vid borrelios | Enbart att man har blivit biten av en fästing innebär inte att man har smittats med borrelios. Ett fästingbett orsakar ofta en liten 0,5–2 cm rodnande, kliande och upphöjd hudförändring, oberoende av om det är frågan om en borreliosinfektion eller inte. Dessa förändringar försvinner vanligtvis inom några dagar. Om det vid fästingbettet inom 3–30 dygn utvecklas en hudförändring med en diameter på över fem centimeter som utvidgas i cirklar (erythema migrans) är det sannolikt frågan om borrelios. Hudförändringen gör inte ont och kliar vanligtvis inte. Färgen kan variera från ljus rodnad till kraftigt blåröd. Detta är den tidiga och lokala formen av borrelios. Ibland kan det till och med förekomma blåsor mitt i ringen. Se bilder kring ämnet.
Hudreaktion på sidan, orsakad av borrelia
Hudreaktion på ryggen, orsakad av borrelia
Hudreaktion på benet, orsakad av borrelia
Hudreaktion på handryggen, orsakad av borrelia
Hudsymtom på höger ben i ett senare skede av borrelios (acrodermatitis atroficans) Hos en del personer som smittats med borrelios förekommer muskel- och ledvärk, lätt feber och trötthet. Erythema migrans kan även förekomma som multipla på olika ställen på huden (hos 5–15 procent av patienterna). Övriga hudsymtom vid borrelios är godartad lymfocytoma i huden (under 10 procent) och en hudförändring i ett senare skede som uppkommer först efter flera år, acrodermatitis chronica atrophicans. Lymfocytoma visar sig som mjuk, blåskiftande eller rodnande svullen hud som inte ömmar, till exempel på ytterörat, omkring bröstvårtorna eller på pungen. Acrodermatitis chronica atrophicans uppkommer vanligtvis på fotbladen, handryggarna eller armbågarna och där blir huden tunn (atrofi), blodådrorna syns genom huden och den blir blåröd. |
| Behandling av borrelios | Den tidiga formen av borrelios, erythema migrans, behandlas utgående från den kliniska bilden utan några laboratorieundersökningar. |
| Obehandlad borrelios | Om ett tidigt skede av borrelios inte behandlas kan upp till 50 procent av personerna senare få symtom på borrelios. Symtomen kan uppstå veckor, månader eller till med år efter den tidiga formen av borrelios. Serologi, det vill säga definition av antikroppar, är det viktigaste diagnostiska verktyget vid ett sent skede av borrelios. |