Om man har konstaterat faktorer som förvärrar nässelutslag bör man minska eller undvika exponering för dessa. Hos många patienter kan till exempel antiinflammatoriska värkmediciner förvärra kroniskt nässelutslag.
Behandling av kronisk urtikaria
Behandling ges enligt symtom. Det är viktigt att patienten reagerar på skoven på eget initiativ genom att effektivisera behandlingen.
Kroniskt nässelutslag behandlas i första hand med en normal dos av antihistamin som inte orsakar trötthet.
Om dosen inte räcker till för att hålla symtomen under kontroll kan man enligt läkares ordination öka dosen 4 gånger normal dos.
Vid handledd egenvård fastställer patienten själv den dos antihistamin (max. fyrdubbel dagsdos) som håller symtomen borta.
Ofta är terapisvaret på olika antihistaminer individuellt. Om terapisvaret är otillräckligt, vid dåligt terapisvar kan det vara värt att prova en antihistamin från en annan grupp.
När nässelutslaget förvärras kan man till behandlingen, enligt läkares anvisningar, lägga till en kort kur (3–10 dagar) kortison som tas via munnen (till exempel prednisolon 20 mg 1–2 tabletter på morgonen). Tabletterna tas i regel på morgonen som engångsdos.
Läkaren kan färdigt skriva ut recepten på läkemedel för ett skov och på så sätt kan patienten på eget initiativ effektivisera behandlingen av nässelutslag enligt symtomen.
Kortison som tas via munnen lämpar sig i regel endast för kortvarig behandling av skoven. Vid kontinuerlig långvarig användning uppstår biverkningar.
Om de primära behandlingarna inte ger tillräckligt svar vid svår kronisk nässelutslag kan montelukast läggas till behandlingen eller, enligt specialistens bedömning, prova andra systembehandlingar (t.ex. ciklosporin A, omalizumab).
De är också symtomatisk behandling och under dem är det viktigt att fortsätta med antihistaminbehandling.
Uppdaterad 24.3.2025