Frågor och svar om atopiskt eksem

Atopisk hud, det vill säga anlag att få torr hud och hudens känslighet för externa stimuli, är en bestående egenskap. Även om den atopiska huden ibland uppvisar lindriga symtom under en längre tidsperiod kan den tidvis aktiveras till ett kliande och besvärligt eksem. Huden uppvisar vanligtvis mer symtom vintertid när inomhusluften och den kalla luften utomhus är torrare. Eksemet kan också förvärras av andra faktorer som torkar ut och irriterar huden, som till exempel riklig rengöring, användning av rengöringsmedel som torkar ut huden, finkornigt damm, svettning, temperaturväxlingar, annan sjukdom, såsom influensa och andra infektioner, alkoholkonsumtion och stress. Ofta verkar eksemet dock tidvis förvärras utan någon identifierbar utlösande faktor.

Många atopiker lägger märke till att klådan förvärras och därmed även eksemet i stressande situationer och livsskeden. Uppenbarligen orsakar även signalsubstanser i det centrala nervsystemet klåda vid atopiskt eksem, vilket kan vara en förklaring till detta fenomen.

Ett oberoende atopiskt eksem utan matallergier är betydligt vanligare än eksem orsakat av matallergi. Atopiskt eksem förekommer hos cirka 20 procent av alla småbarn, men eksem på grund av matallergi hos endast cirka 2–3 procent. Matallergier hos småbarn försvinner vanligtvis efter några år och orsakar inte därefter några eksemsymtom.

Matallergier som orsakar eksem i vuxen ålder är sällsynta. En atopiker med pollenallergi får ofta klådsymtom i munnen och mungiporna av till exempel nötter, färsk frukt, grönsaker och kryddor på grund av korsallergi, det vill säga det strukturella släktskapet mellan pollenväxter och näringsväxter. Tillagning eller annan hantering tar ofta bort korsallergin orsakad av frukt och växter, varvid det inte längre uppstår några symtom, dock med undantag av nötter, selleri och många kryddor. En sådan allergi är vanligtvis inte farlig och orsakar inte atopiskt eksem på andra hudområden. Å andra sidan kan till exempel nötter via andra uppbyggnadsprotein orsaka även kraftiga allergiska symtom, dessa kan inkludera svullnad i halsen, andnöd och till och med en anafylaktisk reaktion.

Ett atopiskt eksem har en cellulär inflammation, det vill säga en infektion som är något annat än en infektion orsakad av bakterier, virus eller svamp. Det viktigaste problemet utgörs av en försvagad funktion i hudbarriären som ska skydda mot externa faktorer. Huden saknar faktorer som binder ihop fukt och cellerna i överhuden med varandra, vilket gör huden torr, känslig och skör. En sådan hud fjällar och kliar. Till följd av klådan skrapas huden ofta sönder. Vätskande hud är ett typiskt särdrag för akut ekseminflammation och då har hudbarriären skadats allvarligt.

Atopisk hud kan tvättas normalt. Svett och smuts irriterar ofta huden och förvärrar klådan och därför kan man vid behov ta en kort dusch dagligen. Vattnet bör vara mycket svalt, eftersom hett eller kallt vatten ofta torkar ut huden ännu mer. För rengöring av huden kan man använda en lätt mjukgörande kräm eller en rengöringsprodukt utan tvål, avsedd för torr hud. Tvålbaserade rengöringsprodukter löser upp fett på huden och kan försvaga hudbarriären, vilket gör huden torr och irriterad. Man kan också bada bastu till exempel en gång i veckan, men man bör undvika mycket varma och långvariga bastubad. Huden kan smörjas med en mjukgörande kräm redan före bastubadet och genast efteråt. På motsvarande sätt torkar det kraftigt rengjorda simhallsvattnet ut huden och därför bör man smörja huden både före och efter simturen. Atopisk hud klarar nödvändigtvis inte av aktiv simning som hobby.

Många gånger lägger patienterna märke till att salvornas effekt avtar med tiden. Kortisonsalvorna lämpar sig bäst för behandling som kurer. De räcker dock inte till för att hålla ett långvarigt eksem med svåra symtom under kontroll. Kortisonsalvornas maximala effekt uppnås vanligtvis inom cirka tre veckor, varefter effekten inte längre ökar (med undantag av de tjocka hudområdena på händer och fötter). Mjukgörande krämer har ingen lindrande effekt på en ekseminfektion och därför ger användningen av sådana som huvudsaklig behandling av atopisk hud vanligtvis inga resultat och är frustrerande. En behandling som inte ger något resultat kan också irritera huden ännu mer. I praktiken har ett byte mellan olika mjukgörande krämer ingen större betydelse.

Vårdtrötthet är ett begrepp som länge har kopplats till just behandlingen av atopiskt eksem. Med detta avses patientens leda inför regelbunden behandling av huden, särskilt om behandlingen inte verkar ha en tillräckligt långvarig effekt.

Det är därför viktigt att en eksempatient får rätt handledning och motivation till regelbunden hudvård på egen hand för att behandlingen ska ge resultat. Det är möjligt att uppnå en mer långvarig behandlingseffekt genom att i det inledande skedet effektivt behandla huden till en så god kondition som möjligt med kortison-, takro- eller pimekrolimussalvor och därefter ännu i några veckor fortsätta behandlingen som underhållsbehandling 2–3 dagar i veckan på samma områden. Vid behov kan de dagliga behandlingskurerna upprepas om eksemet återkommer. När ekseminfektionen har fåtts under kontroll för en längre tid kan anlagen för återfall minska. En medelfet emulsionssalva är vanligtvis ett bra val som mjukgörande kräm. Karbamid- eller glycerolhaltiga produkter kan återfukta huden på det mest effektiva sättet.

Ett pricktest, det vill säga ett hudpricktest, är en metod för att undersöka omedelbara allergier, alltså en IgE-förmedlad överkänslighet. De flesta atopiker har pollen- eller djurallergier som kan undersökas med dessa test. Den grundläggande serien är den vanligaste testserien och den inkluderar bland annat björk, timotej, gråbo, katt, hund, häst och dammkvalstret Dermatophagoides pteronyssinus. Det finns även andra serier. Det finns färdiga kommersiella testextrakt för många testämnen, men många ämnen undersöks som sådana. Ibland är patienten tvungen att själv lämna in ett önskat ämne för test om detta inte ingår i de egentliga testserierna.

Hur görs ett pricktest?

Med ett pricktest undersöks omedelbar IgE-förmedlad allergi. Allergiläkemedel, det vill säga antihistaminer, förhindrar en testreaktion och man ska hålla paus med dessa i minst fem dygn före undersökningen. Testet görs på insidan av underarmen, på frisk hud. Smörj inte in underarmarna på undersökningsdagen eller kvällen innan.

Nuförtiden undersöks omedelbar allergi ofta med blodprov istället för pricktest. Vanliga blodprov görs utan förberedelser. Den vanligaste undersökningen är bestämning av specifikt IgE för det ämne som orsakar symtom. Ett högt resultat tyder på en större sannolikhet att få symtom av den undersökta allergiserande ämnet (allergenet).

• Pricktest
• Undersökning av allergi

Nej, vid ett atopiskt eksem är skadan i hudens struktur.