Ersättningar för yrkessjukdom som drabbar huden

Den agens som orsakar en yrkesrelaterad hudsjukdom ska vara fysikalisk, kemisk eller biologisk. En misstanke om symtomens yrkesrelaterade orsak kan uppstå i företagshälsovården eller en annan enhet inom hälso- och sjukvården. Enligt den gamla lagen var det arbete som senast skulle ha kunnat orsaka sjukdomen avgörande med tanke på exponeringen. Enligt den nuvarande lagen ska man utreda det arbete där exponeringen huvdsakligen har skett. Man bör ha tillräcklig information om arbetsförhållandena och exponeringen i arbetet. Det är fråga om en så kallad ”grundad anledning att misstänka en yrkessjukdom”.

Efter undersökningarna inom primärvården får patienten en remiss till en enhet specialiserad på yrkesmedicin eller yrkessjukdomar eller till Arbetshälsoinstitutet. En betalningsförbindelse för undersökningarna begärs från försäkringsbolaget.

Försäkringsersättningarna är primära i förhållande till andra förmånssystem. Ersättningarna betalas dock i efterhand om och när misstankarna om yrkessjukdom har bekräftats i försäkringsbolaget. Eftersom ersättningarna huvudsakligen betalas med fördröjning finns det skäl att spara kvitton på läkemedels- och resekostnader.

Ersättningarna omfattar vanligtvis själva undersökningskostnaderna och kostnader för resor till undersökningarna, även om misstanken om yrkessjukdom inte skulle bekräftas. Enligt den nya lagen ersätts inkomstbortfall för högst 7 dagar om man i undersökningarna inte kan konstatera yrkessjukdom.

Om sjukdomen konstateras vara en yrkesrelaterad hudsjukdom, ersätter försäkringen för yrkesrelaterade hudsjukdomar bland annat läkemedel, sjukvård, vårdmaterial, inkomstbortfall och rehabilitering, som också kan utgöras av en utredning av arbetsförmågan och behovet av rehabilitering eller omskolning. Läkemedlen ersätts till sitt fulla belopp, men man betalar dem själv och ansöker sedan om ersättning från försäkringsbolaget.

Det egna försäkringsbolaget ansvarar för kostnaderna för yrkesinriktad rehabilitering. Försäkringsbolagen har fattat beslut om att yrkesinriktad rehabilitering huvudsakligen inte beviljas på grund av eksem som kan botas (till exempel kontaktallergi), utan då används andra rehabiliteringssystem. En person som lider av allergiskt eksem kan däremot beviljas rehabilitering om den behandlande/undersökande läkaren har konstaterat att det finns ett sådant behov.

Under undersökningsprocessen kan frågor som gäller anställningstryggheten lyftas fram. Det finns vanligtvis ingen orsak till uppsägning förrän misstanken om yrkessjukdom har bekräftats och den yrkesrelaterade situationen har utretts. Det kan ha en negativ inverkan på undersökningarna om yrkessjukdom om man säger upp sig från sitt arbete innan undersökningarna har slutförts.

Arbetsgivaren har inte heller i övrigt rätt att säga upp en anställd på grund av sjukdom, såvida inte den anställdes arbetsförmåga märkbart och långvarigt har försämrats till följd av sjukdomen. Den egna företagshälsovården hjälper till under undersökningsprocessen.

En så kallad trepartsförhandling mellan en representant för arbetsgivaren, den anställde och företagshälsovården kan ordnas gällande arbetsarrangemang och fortsatt arbete. I första hand utreds möjligheterna att fortsätta i den egna arbetsgivarens tjänst.

Innan ärendet avgörs och ett negativt beslut ges ska den anställde alltid höras i frågan (samråd).

Anvisningar om sökande av ändring medföljer alltid ersättningsbeslutet. Man kan be försäkringsbolaget precisera motiveringarna till beslutet. Enligt lagen ska försäkringsbolaget be den så kallade ersättningsnämnden för olycksfallsärenden (TAKO) om utlåtande i många frågor (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 1568/2015).

En socialarbetare vid den undersökande enheten kan ge mer detaljerad information om försäkringsskydd, yrkesinriktad rehabilitering och anställningstrygghet.