Vad är psoriasis?

Psoriasis hör samman med genetiska sjukdomsanlag, även om det nödvändigtvis inte finns andra personer med psoriasis i patientens släkt. De genetiska sjukdomsanlagen är kraftigare om patienten insjuknar före 40 års ålder än som äldre. Idag känner man redan till tiotals genetiska anlagsfaktorer, det vill säga anlagsgener. Alla som bär på anlagsgenen insjuknar dock inte i psoriasis. Om den ena föräldern har psoriasis är barnets risk att insjukna i psoriasis 15–30 procent och om båda föräldrarna har psoriasis är risken 40–65 procent.

Man känner till att ett flertal externa faktorer påverkar om sjukdomen bryter ut eller förvärras. Den mest kända är faryngit orsakad av streptokockbakterie och till denna anknuten guttat psoriasis. Även många andra infektioner, det vill säga bakterie- och virussjukdomar, liksom även hudsår, riklig alkoholkonsumtion, övervikt och stress inverkar på om psoriasis bryter ut eller kan förvärra symtomen. Mer om kostens och levnadsvanornas inverkan på psoriasis finns i punkt:

• Faktorer som påverkar din psoriasis – sant eller falskt?

De flesta patienter lider av lindrig psoriasis. Endast 3–5 procent lider av omfattande eller svårartad psoriasis. Psoriasisens omfattning kan ibland variera hos samma patient under olika tider. Hos vissa patienter kan sjukdomen till och med under längre tider uppvisa lindriga symtom eller patienten kan vara symtomfri. Många patienter har mindre symtom på sommaren än på vintern. Även levnadsvanorna har en tydlig inverkan på sjukdomsförloppet och svårighetsgraden.

Psoriasis har i de flesta fall ett typiskt utseende och det krävs vanligtvis inte fortsatta undersökningar efter en läkarundersökning. Ibland kan diagnosen säkerställas med en hudbiopsi. Hudpsoriasis orsakar inga förändringar som kan konstateras med laboratorieprov, men vid misstanke om psoriasisartrit krävs blodprov.

De som lider av psoriasis har större risk än den övriga befolkningen att insjukna i ett flertal andra sjukdomar. Av dessa sssocierade sjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar de viktigaste. Hos personer som lider av psoriasis förekommer oftare riskfaktorer i anslutning till hjärtsjukdomar, såsom övervikt, blodtryckssjukdom, vuxendiabetes, förhöjda fettvärden samt tobaksrökning och överkonsumtion av alkohol. Dessa riskfaktorer och den kroniska inflammationen i kroppen som hör samman med psoriasis ökar risken för att psoriasispatienter ska insjukna i kranskärlssjukdomar och hjärt- och hjärninfarkter. Särskilt vad gäller patienter som lider av svår psoriasis bör riskfaktorerna för hjärtsjukdomar alltid utredas omsorgsfullt och vid behov behandlas så bra som möjligt. Dessutom känner man idag till att en effektiv behandling av hudpsoriasis och psoriasisartrit för sin del minskar risken för hjärtsjukdomar.

Övriga sjukdomar associerade till psoriasis är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohns sjukdom och ulcerös kolit), stress och depression samt iritit som ibland kan höra samman med psoriasisartrit.

Associerade sjukdomar bör beaktas vid uppföljningen av patienten och inom den övergripande vården. Psoriasispatienter uppmuntras även iaktta hälsosamma levnadsvanor.

Psoriasis kan inverka på patientens liv och livskvalitet på många sätt. I omfattande undersökningar har konstaterats att psoriasis försämrar livskvaliteten. Enligt patientenkäter är kliande hud den faktor som inverkar mest på livskvaliteten, men även det att eksemet syns för andra, ett fortlöpande vårdbehov eller ett otillräckligt vårdresultat orsakar stress. Patienten kan också börja undvika sociala situationer eller utmaningar i arbetet eller privatlivet. Hos en del av patienterna kan dessa faktorer inverka på insjuknandet i en depression.

På vilket sätt psoriasis inverkar på patientens livskvalitet kan undersökas med en DLQI-indikator (Dermatological Life Quality Index). Med hjälp av tio frågor bedöms på vilket sätt hudsymtomen har påverkat livet under den senaste veckan. DLQI-indikatorn används ibland inom uppföljningen av behandlingen och dess effekt, särskilt vid svår psoriasis.

Psoriasis har vanligtvis ett typiskt utseende och många patienter har även själva misstänkt psoriasis. Ibland kan det dock vara fråga om en annan hudsjukdom. För att få en diagnos och rätt behandling bör patienten uppsöka en läkare om symtomen har varat över en månad och till exempel en receptfri hydrokortisonsalva inte har hjälpt.

Ibland kan patientens tidigare lindriga psoriasis förvärras och den tidigare behandlingen hjälper inte längre. Eftersom det finns många olika behandlingsformer för psoriasis behövs då en ny läkarbedömnig av situationen. Man bör även uppsöka läkare om man får ledproblem, en annan misstanke om psoriasisartrit eller psoriasis som försvagar arbetsförmågan. Vid behov kan en allmänläkare skriva en remiss till fortsatt behandling hos en specialläkare, antingen en hud- eller reumaläkare.