Komplikationer efter kirurgiska ingrepp i huden

När huden skärs upp brister små blodkärl på ytan och djupare in i huden. Under operationen kauteriseras eller sys blodkärlen för att stoppa blödningen, vilket minimerar risken för postoperativ blödning och blåmärken. Ibland kan det dock förekomma blödning från såret efter operationen. En eventuell blödning börjar vanligtvis inom de första timmarna efter operationen. Vanligtvis stoppas den postoperativa blödningen genom att man trycker hårt och kontinuerligt på såret i 15–20 minuter. Om blödningen är kraftigare bör du kontakta din vårdgivare eller den jourhavande kirurgiska enheten. Vissa sjukdomar och läkemedel kan öka risken för blödning.

Det är sällsynt att ett operationssår blir infekterat, men det är alltid möjligt. Före operationen rengörs operationsområdet och det omgivande området med ett desinfektionsmedel för att minska risken för sårinfektion. Andra faktorer som ökar risken för sårinfektion är bland annat patientens ålder, vissa underliggande sjukdomar, skicket på hudområdet som ska opereras och dess läge, storleken på förändringen som ska opereras och sårspänningen. Tecken på sårinfektion är rodnad, svullnad och värmekänsla runt såret, ibland feber. Om det finns tecken på infektion i såret ska du kontakta din vårdgivare.

Operationssåret försluts med stygn. Huden har vanligtvis ett eller två lager stygn, ibland fler. I sår som sytts i dubbla lager finns det smältbara stygn under de synliga stygnen för att stödja såret. Det är möjligt att smältbara stygn senare stiger upp till hudytan och att stygnets trådar sticks i ärret. Då kan patienten ta tag i trådänden med en pincett och klippa av tråden vid basen. Resten av tråden smälter så småningom och försvinner från undersidan av huden. Ibland kan såret öppna sig efter operationen trots stygnen. Sårspänning och inflammation kan också leda till att såret öppnas. Om såret öppnas bör du kontakta din vårdgivare.

När vävnad avlägsnas från huden är det naturligt att det lämnar ett ärr. Ibland kan ärret växa på ett avvikande sätt och ett s.k. hypertrofiskt ärr eller en keloid kan uppstå. Deras förekomst är individuell, och även ärftliga faktorer kan ha en inverkan.