Kortisonsalvor, det vill säga lokala kortikosteroider, utgör hörnstenen vid behandlingen av atopiskt eksem.
Kortison lugnar infektionen i ett atopiskt eksem, och därmed lindras också tecknen på infektion i huden, det vill säga rodnad, svullnad, vätskande, fjällande och klåda. Korrekt använda är kortisonsalvorna säkra och effektiva och hjälper snabbt när eksemet förvärras.
Svaga kortisonsalvor (hydrokortison) fås receptfritt från apoteket, för starkare kortisonsalvor krävs läkarrecept.
Kortisonsalvorna indelas i fyra grupper enligt styrka och bieffekter: svaga, medelstarka, starka och mycket starka. Dessutom finns det kortisonsalvor i olika salvbaser och lösningar.
Svaga kortisonsalvor används särskilt på områden med tunn hud, i ansiktet, på halsen och böjveck samt för barn. Hos vuxna kräver atopiskt eksem på bålen och extremiteterna dock ofta medelstark eller stark kortisonsalva för att lugnas, men ett lindrigt eksem kan hållas under kontroll även med en svag kortisonsalva. Ofta behövs därför några olika kortisonsalvor för olika hudområden och eksemskeden.
På ett torrt, skorvigt eksem används vanligtvis en fet salva och på ett mer vätskande eksem en lättare emulsionssalva. På hårig hud, till exempel hårbottnen, kan man använda en kortisonlösning.
Kortisonsalvor finns också som kombinationssalvor, där antimikrobiska substanser har tillsatts i salvan. Dessa kombinationssalvor behövs endast i undantagsfall, eftersom enbart kortisonet i salvan vanligtvis effektivt minskar mängden bakterier i huden.
Kortisonsalvan appliceras på hela eksemområdet en gång dagligen, svaga kortisonsalvor vid behov två gånger dagligen. Det är viktigt att använda tillräckligt med kortisonsalva och under en tillräckligt lång tid för att eksemet ska lugnas ordentligt.
Kortisonsalvor används alltid som kurer. Efter kuren hålls en paus som är minst lika lång som behandlingsperioden. Man kan också övergå till underhållsbehandling. En behandlingspaus behövs för att man ska kunna undvika de biverkningar som hör samman med oavbruten användning av kortisonsalvor.
En vanlig behandlingsperiod är 1–2 veckor, men periodens varaktighet kan variera enligt patientens ålder, det hudområde som ska behandlas och eksemets svårighetsgrad. Särskilt på händerna används vid behov även längre perioder.
Ibland återkommer atopiskt eksem mycket snart efter att kuren med kortisonsalva har avslutats. Detta kan vid behov förebyggas genom att efter en avslutad kur med kortisonsalva övergå till en så kallad underhållsbehandling. Med hjälp av underhållsbehandling strävar man efter att upprätthålla det behandlingsresultat som har uppnåtts under kuren med kortisonsalva genom att på det hudområde som ska behandlas, utöver mjukgörande kräm använda kortisonsalvor två gånger i veckan. Övriga dagar används endast en mjukgörande kräm. Underhållsbehandlingen kan vid behov fortsätta i till exempel en månad. Om eksemet förvärras under underhållsbehandlingen kan man åter använda kortisonsalva dagligen som en kur och sedan återgå till underhållsbehandlingen.
För små barn under 2 år används 1-procentig hydrokortisonsalva vanligtvis som kurer på 3–7 dygn, varefter man håller en paus som är lika lång som behandlingsperioden. I det inledande skedet kan behandlingen genomföras på morgon och kväll, och efter att eksemet har lugnats kan man övergå till en gång dagligen.
För äldre barn används vid behov även medelstarka kortisonsalvor och längre behandlingsperioder på 1–2 veckor. Ibland hjälper underhållsbehandling med kortisonsalva två gånger i veckan till att hålla eksemet under kontroll.
Lokalbehandlingen kan vid behov effektiviseras genom att använda förband, strumpor med zinksalva eller fuktiga förband.
Under graviditet och amning strävar man efter att använda så milda kortisonsalvor som möjligt, men man bör försöka få eksemet under tillräcklig kontroll även under graviditet och amning.
Under behandling med kortisonsalva räcker normalt solskydd och kortisonsalvor kan användas samtidigt med ljusbehandling. I detta fall appliceras kortisonsalvan på kvällen. Kortisonsalvor får och bör användas även på söndrig hud, såvida hudskadorna orsakas av atopiskt eksem.
Kortisonsalva och den mjukgörande krämen ska inte appliceras samtidigt på eksemområden, eftersom de kan förhindra att någondera salvan absorberas.
Det är vanligt att man i rädsla för biverkningar inte applicerar en tillräcklig mängd kortisonsalva, utan i stället försöker använda så lite salva som möjligt och under en så kort tid som möjligt. I detta fall hinner infektionen dock inte lugnas ordentligt och efter en paus blossar eksemet genast upp på nytt. Detta kan ofta förhindras genom att börja applicera kortisonsalva genast när de första symtomen uppstår och fortsätta behandlingen tillräckligt länge. Därefter kan det vara nyttigt att fortsätta använda kortisonsalva som underhållsbehandling.
Om eksemet inte hålls under kontroll med en kortisonbehandling enligt anvisningarna bör man överväga andra behandlingsalternativ, såsom kalcineurinhämmare, det vill säga takrolimus eller pimekrolimus, eller ljusbehandling.
Korrekt använda, det vill säga genom att för varje situation välja en kortisonsalva med lämplig styrka och periodisera behandlingskurerna är kortisonsalvor effektiva och säkra läkemedel. Den viktigaste biverkningen av kortisonsalvor är att huden vid långvarig och oavbryten användning blir tunn och för att förhindra detta är det viktigt att periodisera användningen av kortisonsalvor. Risken för att huden förtunnas ökar särskilt vid behandling av hud som redan är tunn eller barns och åldringars hud.
Vid mycket omfattande eksem kan kortison även absorberas i kroppen i sådan mängd att det stör binjurarnas funktion.
Det finns även risk för kontaktallergi mot kortisonsalvans substanser, även om detta är sällsynt. Om en kortisonsalva som använts länge irriterar huden bör man diskutera detta med en läkare.
Uppdaterad 15.8.2018
