Vanliga biverkningar är oftast milda och ofarliga till sin natur medan allvarliga biverkningar är sällsynta. I allmänhet är biverkningarna vanligast och svårast under de första behandlingsdagarna för att sedan lätta eller försvinna vid fortsatt behandling.
Vanligen märker patienten inte ens av biverkningar. Ibland kan biverkningar uppstå med fördröjning och bara på grund av en negativ engångshändelse, som ökar på risken för biverkningar.
Risken för att få biverkningar varierar mellan olika individer och risken påverkas av många enskilda faktorer hos individen. Någon av patientens sjukdomar kan öka risken för biverkningar till den grad att läkemedlet inte ska användas. En del astmapatienter kan till exempel inte använda NSAID-läkemedel, eller vissa mediciner som används för hjärtsjukdom (så kallade betablockerare), på grund av deras sidoeffekt att dra ihop luftrören.