Vid lätt hjärtsvikt kan man dricka när man är törstig.
Vid svår hjärtsvikt bör man begränsa den totala mängden vätska per dygn enligt en individuell anvisning, vanligtvis till 1,5–2 liter, särskilt om natriumvärdet i blodet tenderar att vara lågt.
Som vätska räknas följande:
drycker, även alkohol
saftsoppa och pudding
kaffe och te
läskedrycker
fil, yoghurt och glass
vätskan i gröt och välling
vätskan i soppor
Fråga: Om jag svettas vid bastubad, på grund av varmt väder eller när jag motionerar, ska jag då dricka mer vätska än den rekommenderade mängden? Eller om jag har diarré eller feber?
Svar: Ja. Symtomen på hjärtsvikt kan förvärras om kroppen torkar ut och du ska beakta "vätskeförlusten" i särskilda situationer och ersätta den förlorade vätskan.
Fråga: Är inte törst alltid ett tecken på vätskebrist och ett tecken på att man behöver dricka?
Svar: Den törstkänsla som förekommer i samband med hjärtsvikt lindras ofta inte genom att dricka. Rikligt intag av vätska, till exempel flera glas på en gång, ska undvikas.
Alkohol har en direkt negativ effekt på hjärtats kontraktionskraft. Långvarig och riklig alkoholkonsumtion kan leda till hjärtmuskelsjukdom orsakad av alkohol, alkoholkardiomyopati och hjärtsvikt.
Oberoende av orsaken till hjärtsvikten ska patienter med hjärtsvikt använda alkohol med försiktighet och speciellt undvika riklig engångskonsumtion. Alkohol ska inte intas dagligen och konsumtionen ska begränsas till en restaurangportion åt gången.
När du lagar maten själv är det lättare för dig att beräkna mängden tillsatt vätska i soppor, krämer eller smoothies. Öva på att bedöma vätskemängden redan när du lägger upp maten på tallriken genom att använda ett decilitermått eller en kopp. Öva nu med hjälp av dagboken på att bedöma vätskeintaget under en dag. Hur väl stämmer din bedömning överens med den uppmätta mängden?
Uppdaterad 3.3.2026
