Kammarkextraslag hos ett friskt hjärta är vanligtvis godartade och behandlingsbesluten fattas individuellt. Kammartakykardi hos ett friskt hjärta kan konstateras först efter kardiologiska undersökningar. Om rytmrubbningarna är rikliga och/eller ger svåra symtom är fortsatt behandling motiverad.
Vid ingreppet ablationskatetern förs via blodkärlet in i hjärtat till den punkt som orsakar rytmrubbningen och till den riktas radiofrekvensenergi. Den förstör centrumet för rytmrubbning och hindrar extra slag och takykardi. Vid kammartakykardi och kammarextraslag i ett friskt hjärta behandlas vanligtvis den övre delen av höger kammare. Andra vanliga ställen är bland annat i den övre delen av vänster kammare, aortaroten och i trakten av retledningssystemet.
Undersökningar före kateterbehandling
EKG som registreras under rytmrubbningen är viktig med avseende på planeringen av ingreppet. Med hjälp av den kan man uppskatta behandlingspunktens placering.
Kammarextraslag och kammartakykardi hos ett friskt hjärta kan diagnostiseras först efter noggranna undersökningar. Vanligen görs ultraljudsundersökning av hjärtat, långtidsregistrering av EKG, det vill säga Holter-undersökning, och laboratorieprover tas. Vid behov görs magnetkameraundersökning av hjärtat, kliniskt belastningsprov och avbildning av kranskärlen.
Förberedelse inför kateterbehnadling
Man förbereder sig för åtgärden enligt de anvisningar som ges av vårdenheten.
Vanligtvis pausas rytmrubbningsmedicineringen 3–5 dagar före ingreppet.