Kranskärlsröntgen med kontrastmedel, koronarangiografi

Ingreppet görs under lokalbedövning via strålbensartären eller ljumskartären. Med hjälp av en kateter som förts in i kranskärlet injiceras jodhaltigt kontrastmedel som gör att kranskärlen kan avbildas med hjälp av röntgenstrålar. Bilder tas från flera riktningar och på båda kranskärlen.

Vid behov kompletteras kontrastmedelsundersökningen med tryckmätning inuti kranskärlet eller ultraljudsundersökning. Beslut om behandlingen fattas utifrån resultaten av kontrastmedelsundersökningen i samråd med patienten genom att diskutera de olika alternativen.

Före undersökningen ges patienten premedicinering som förebygger en eventuell överkänslighetsreaktion på kontrastmedel som innehåller jod.

Om patienten har haft allvarliga överkänslighetssymtom på kontrastmedel som innehåller jod tidigare, kan kontrastmedelsundersökning av kranskärlen göras om patienten och läkaren gemensamt kommer fram till detta. Då används stark medicinering som förebygger allergiska reaktioner.

Kranskärlsröntgen med kontrastmedel är inte ett helt riskfritt ingrepp. Smärta och ett blåmärke eller svullnad vid instickstället i artären är ganska vanliga, men i allmänhet ofarliga följder. Ibland kan blödning från instickstället förlänga sjukhusvistelsen och i sällsynta fall kan det uppstå en bristning i artären som måste sys i operationssalen för att stoppa blödningen. Livshotande blödningar från artären till bäckenområdet eller utrymmet bakom bukhinnan är mycket sällsynta.

Under kranskärlsröntgen med kontrastmedel kan patienten få en rytmrubbning som behandlas antingen med läkemedel eller med elkonvertering. Nervositeten och smärtan i samband med att artären punkteras kan utlösa en reflex som stimulerar vagusnerven, vilket orsakar blodtrycksfall och att pulsen blir långsammare. Detta orsakar svaghet och illamående. Symtomen korrigeras snabbt med vätsketransfusion och ett läkemedel som blockerar vagusnerven.

I mycket sjuka och sköra kranskärl kan kateterspetsen orsaka lokala skador. Från en aterosklerotisk aorta med skrovlig insida kan det lossna kalkflisor, kolesterolmassa eller lokalt koagel, som kan leda till en störning i hjärnans blodcirkulation, till och med en hjärninfarkt. Dödsfall i samband med en kontrastmedelsundersökning är en ytterst sällsynt komplikation och inträffar främst vid undersökning av de svårast sjuka patienterna.

Kontrastmedlet som används i undersökningen kan förvärra patientens befintliga njursvikt. En god vätskebehandling före och efter kontrastmedelsundersökningen minskar risken för njurskada. Den sammanlagda risken för de allvarligaste komplikationerna i samband med kranskärlsröntgen (allvarlig blödning, hjärninfarkt, dödsfall, allvarlig njurskada) är cirka 0,5–1 procent.