Mina tidigare kolesterolvärden har varit bra. Behöver jag ta kolesterolläkemedel?
Kolesterolläkemedel (statiner) har en gynnsam effekt på kranskärlssjukdomens förlopp oberoende av kolesterolvärdenas utgångsnivå. Syftet med användningen av dessa läkemedel är att minska uppkomsten av nya kranskärlsförträngningar och å andra sidan förhindra att redan existerande förträngningar förvärras.
En vanlig orsak till hjärtinfarkt är att insidan av kranskärlsväggen går sönder vid området med plack, kolesterolinlagring, och det utvecklas en blodpropp på detta ställe. Med kolesterolläkemedel kan man minska risken för en sådan väggskada. Målnivån för kolesterol hos patienter med kranskärlssjukdom är lägre än den allmänna målnivån för friska personer.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, kolesterolvärden, läkemedelsbehandling
Kommer jag att på något sätt att känna av pacemakerns funktion?
Om pacemakern gör automatiska mätningar kan du förnimma till exempel de automatiska tröskelmätningarna nattetid som en tillfällig snabb puls. Vanligtvis känner du ändå inte pacemakern.
Nyckelord: pacemakerbehandling
När kan jag börja motionera efter insättningen av pacemakern?
Du kan börja motionera lätt genast efter att pacemakerns har satts in. Under de första månaderna ska du dock komma ihåg att undvika sporter där armen på pacemakerns sida gör extrema rörelser eller utsätts för hård ansträngning, till exempel stavgång, simning, tyngdlyftning, skidåkning och så vidare.
Får jag motionera som vanligt?
Nästan alla motionsformer passar pacemakerpatienten. Sporter som ska undvikas är kontaktsporter där det finns risk för slag i pacemakerområdet. Dessutom ska patienter med implanterbar defibrillator (ICD) undvika grenar där förlust av medvetandet kan orsaka en farlig situation, såsom dykning, klättring och dylika.
Nyckelord: pacemakerbehandling, motion, pacemaker
Hur länge håller pacemakerns ”batteri”?
Livslängden för pacemakerns batteri beror på pacemakerns funktion och hur mycket pacemakern används. Generellt kan man säga att pacemakerbatteriet håller i 4–10 år.
Bibehåller pacemakern en tillräcklig funktion när batteriet försämras?
Pacemakern fungerar normalt även i slutet av batteriets livslängd. När pacemakerns batteri har passerat en viss gräns går pacemakern till säkerhetsläge, men den fortsätter att stimulera hjärtat även då. I säkerhetsläget stängs de extra funktioner som förbrukar ström av och pacemakern stimulerar endast en viss frekvens, till exempel 60 slag/min.
Nyckelord: pacemakerbehandling, pacemaker, batteri,
Hur mycket vågar jag anstränga mig?
Om symtomen på hjärtsvikt är under kontroll och du inte har andnöd kan du motionera på en lite eller måttligt ansträngande nivå. Gör uthållighetsträning och styrketräning regelbundet.
Om du är i konvalescensfasen eller om du lätt blir andfådd, ska motionen vara lättare och passen vara kortare. Om du har svåra symtom, andnöd eller bröstsmärta eller om din vikt ökar ska du inte motionera utan kontakta hälsovården och följa de anvisningar som du får.
Nyckelord: hjärtsvikt, motion, ansträngning
Svullnad och ont i magen. Vad kan jag göra?
Vätskeansamlingen kan även orsaka svullnad av levern, vilket känns som smärta i höger revbensbåge. Vätska kan också ansamlas i bukhålan, vilket känns som en extra ”bildäck” eller ”ring” på övre delen av buken, som spänner åt och gör att magen putar. Svullnaden i bukens område framträder vanligen efter måltider. Det kan orsaka aptitlöshet och illamående. Också tarmfunktionen kan bli långsammare. Symtomen kan lindras genom att minska vätskebelastningen i bukområdet.
Om du får symtom uttryckligen efter en måltid kan du försöka äta mindre måltider oftare. Du kan själv behandla förstoppning genom att tillsätta fibrer i kosten. Fullkornsprodukter, kli och alla grönsaker innehåller hälsosamma fibrer som aktiverar tarmfunktionen. Du kan också köpa fiberpreparat på apoteket. Ökad motion lindrar ofta förstoppning.
Nyckelord: hjärtsvikt, mage, svullnad, magont, svullen, mage
Varför har jag fått gikt?
Vätskedrivande läkemedel eller diuretika minskar utsöndringen av urat i urinen och ökar därmed risken för gikt särskilt hos äldre personer. Även alkohol förvärrar gikt. Oftast uppträder gikt som periodiska smärtsamma ledinflammationer, oftast i stortåns inre led.
Nyckelord: hjärtsvikt, gikt, ledinflammation
Varför känns sex så svårt nuförtiden?
Hjärtsjukdomar och hjärtsvikt kan förändra sexlivet. Man kan känna rädsla eller uppleva minskad lust eller ha erektionsstörningar, sämre lubrikation eller nedsatt prestationsförmåga.
Vid hjärtsvikt är frågorna kring sexualiteten kopplade till prestationsförmågan, andnöden och medicineringen. Vissa hjärtläkemedel kan ha minskad lust och erektionsstörningar som biverkningar. Oftast försvinner biverkningarna när kroppen vänjer sig vid medicineringen. Om biverkningarna återstår 2–3 månader efter att behandlingen inleddes är det skäl att rådfråga en läkare som kan ta ställning till att ändra medicineringen. Du ska inte själv ändra läkemedelsdoserna.
Du kan använda erektionsläkemedel om du inte använder nitrater. Läkemedlen sänker blodtrycket och när de används samtidigt med nitropreparat kan blodtrycket sjunka till en farligt låg nivå. Läkemedel mot erektionsstörningar är receptbelagda preparat som ordineras av läkare och du bör prata om en säker användning av dem med läkaren. Köp aldrig läkemedel via internet. Även rökfrihet, hälsosam kost och rusmedelsfrihet förbättrar potensen.
Nyckelord: hjärtsvikt, sexualitet, erektionsläkemedel, parförhållande
Hurdan är prognosen för en person med hjärtsvikt?
För hjärtsvikt är det typiskt med återkommande skov då symtom förvärras. Under dessa behövs vanligtvis sjukhusvård. Mellan skoven kan funktionsförmågan återställas bra även vid långt framskriden hjärtsvikt. Prognosen för hjärtsvikt har förbättrats i takt med att läkemedelsbehandlingen har utvecklats.
Prognosen för hjärtsvikt är fortfarande dålig för äldre patienter, men det är ändå mycket svårt att uppskatta den återstående livslängden. Eftersom hjärtsvikt utvecklas i terminalfasen av en hjärtsjukdom är dödligheten fortfarande hög Vid kronisk hjärtsvikt är den årliga dödligheten 5–8 procent. Vid svår hjärtsvikt kan den vara ännu högre.
Nyckelord: hjärtsvikt, prognos
Vilken järnbrist?
Järnbrist och anemi är ganska vanliga vid hjärtsvikt. Hos patienter med hjärtsvikt måste hemoglobinvärdet kontrolleras regelbundet. Antikoagulantia kan långsamt leda till anemi som orsakas av blödning.
Det är viktigt att utreda orsaken till anemi för att kunna behandla den.
En hjärtsviktspatient kan ha järnbrist även om hemoglobinvärdet är normalt. Lågt järnintag från maten, störningar i järnabsorptionen eller alltför stor järnförlust kan försämra prestationsförmågan hos patienter med hjärtsvikt.
Symtom på järnbrist och anemi kan vara trötthet, andfåddhet, ökad pulsfrekvens eller sköra naglar.
Ibland måste järnbristen behandlas med intravenös järnbehandling. Intravenös järnbehandling kan vara till nytta för hjärtsviktspatienter (NYHA 2–3), som har nedsatt pumpförmåga i vänster kammare och hos vilka blodproven visar att kroppens ”järnförråd” är tomt.
Nyckelord: hjärtsvikt, anemi, järnbrist
När kan jag använda handen efter ballongvidgningen? När kan jag börja motionera?
På undersökningsdagen hålls armen i mitella fram till läggdags och kompressionsförbandet på handen hålls kvar till följande morgon. Därefter kan handen användas i vardagliga sysslor.
Ansträngning, ryckiga rörelser (t.ex. lyft av tunga föremål, tungt fysiskt arbete) och motion (t.ex. gym, löpning) ska undvikas i en veckas tid.
Nyckelord: kranskärlssjukdom
Jag har yrsel och känner illamående på förmiddagarna ungefär två timmar efter att jag tagit mina läkemedel. Kan det ha med mina läkemedel att göra?
Försök mäta blodtrycket medan du känner yrsel. Om blodtrycket är lågt ska du rådgöra med din behandlande läkare eller hjärtsviktsjukskötare om doseringstiderna för läkemedlen bör ändras.
Jag har distansuppföljning av pacemakern och jag ska åka på en resa. Ska jag ta utrustningen för distansuppföljning med mig?
Det kan du bestämma själv. På kortare resor (till exempel en veckas semesterresa) behöver du inte nödvändigtvis ta med dig utrustningen för distansuppföljning, men om du ska vara borta en längre tid bör du överväga att ta med utrustningen.
Nyckelord: pacemakerbehandling, distansuppföljning, resa, resande
Jag har ofta kramper och sendrag i benen. Vad hjälper mot detta?
Muskelkramp eller sendrag är en smärtsam muskelsammandragning som ofta förekommer i de nedre extremiteterna nattetid eller när man vaknar. Faktorer som bidrar till ökad benägenhet för sendrag är bland annat elektrolytrubbningar (hyponatremi, dvs. låg natriumkoncentration i blodet), syrebrist i musklerna, användning av vätskedrivande läkemedel och kolesterolläkemedel samt svullnad i de nedre extremiteterna. Benägenheten för sendrag ökar med åldern.
Som första hjälpen kan du försöka lindra muskelkrampen genom att stretcha eller massera muskeln. En del patienter upplever att värmebehandling (varmvattenflaska) och stödstrumpor hjälper. Förbättring av hjärtsvikten och att minska vätskebelastningen och svullnader kan lindra symtomen. Försök inte att lindra tillståndet genom att äta salt. Om dina symtom är besvärliga, ska du ta upp dem med din läkare.
Nyckelord: hjärtsvikt, kramp, muskelkramp, sendrag, sen, drag
Jag diagnostiserades med hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom och fick inleda läkemedelsbehandling för detta. Nu har jag haft diffust illamående och jag har också varit trött. Vad ska jag göra?
Symtomen kan bero på de betablockerare som används i behandlingen av kranskärlssjukdom. Betablockerare kan orsaka orkeslöshet och sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket. I en situation som denna är det bäst att besöka läkarmottagningen.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, läkemedelsbehandling, illamående, mår dåligt
Var förnyas recepten vid kranskärlssjukdom?
Vanligtvis genomförs den fortsatta behandlingen efter en hjärtinfarkt och annan fortsatt behandling vid kranskärlssjukdom inom primärvården (hälsovårdscentralen, företagshälsovården, en privat läkarstation), där även recepten förnyas.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, recept, läkemedelsbehandling, fortsatt behandling
Var hittar jag kamratstöd?
Kamratstöd handlar om att dela erfarenheter och förståelse med andra i en liknande livssituation. Till exempel ordnar Finlands Hjärtförbund och dess medlemsorganisationer ett brett utbud av aktiviteter och kamratstöd i hela Finland. Genom att använda Kamratstöd-person -sökning kan du hitta en utbildad kamratstöd person nära eller långt. Du kan också be om kontaktuppgifter till kamratstödspersoner i ditt eget Hjärtdistrikt.
Hitta kamratstöd
Kamrathuset hjälper personer som insjuknat och deras anhöriga att hitta kamratstöd och tillförlitlig information om kamratstöd. I Kamrathuset finns information kamratstöd som erbjuds av patientorganisationer sammanställd.
Nyckelord: hjärtsvikt, kamratstöd, psykiskt stöd
Var får jag ett B-intyg? Måste jag köpa de första läkemedlen utan specialersättning?
Den läkare som har haft hand om dig på sjukhuset skriver ett B-intyg som skickas till dig per post och som du ska lämna in till FPA. Ibland skickas B-intyget direkt från sjukhuset till FPA och i detta fall får du information om detta separat. Spara kvittona när du hämtar ut dina hjärtläkemedel för första gången på apoteket. Du kan ansöka om ersättning retroaktivt mot kvitton när B-intyget har skickats till FPA.
Du får ersättning för läkemedlet efter att initialsjälvrisken har uppfyllts. Initialsjälvrisken räknas per kalenderår. Initialsjälvrisken gäller inte barn och unga. Den tillämpas från början av det år då personen fyller 19 år.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, b-intyg, läkemedelsersättning, initialsjälvrisk
Var kan jag få rehabilitering?
Sociala förmåner, anpassningsträning och rehabilitering är bra stödtjänster. FPA och Hjärtförbundet erbjuder rehabilitering för personer som insjuknat i hjärtsvikt. Även vissa rehabiliteringsanstalter ordnar hjärtrekreationskurser för vilka man oftast betalar en liten självriskavgift.
Rehabiliteringsmålen kan vara att
upprätthålla och återställa den fysiska funktionsförmågan
välja lämplig utbildning eller lämpligt yrke
slutföra studierna
fortsätta i arbetslivet eller komma in i arbetslivet
anpassa sig till livet med sjukdom eller handikapp.
På flera orter ordnas informationsdagar och möten för personer med hjärtsvikt. Ta en titt på utbudet som kommunen och sjukhusen i ditt område har.
Hälsovårdscentralens hjärtskötare, din egenskötare eller en hjärtsviktskötare hjälper dig att välja en lämplig kurs och i andra frågor som gäller ansökan.
Behöver du rehabilitering?
Du får mer information om olika rehabiliteringsformer och tjänster i anslutning till rehabiliteringen från Rehabiliteringshuset.
Nyckelord: hjärtsvikt, rehabilitering, stöd, sociala förmåner, anpassningsträning
Hur påverkar stress hjärtat och blodtrycket?
Stress orsakar förändringar i kroppens hormonfunktion, i autonoma nervsystemet som reglerar kroppens vakenhetstillstånd och i ämnesomsättningen. Dessa förändringar är skadliga för hjärtat och cirkulationsorganen.
Långvarig psykisk stress kan höja blodtrycket. I en stressande livssituation kan levnadsvanorna försämras till exempel i fråga om kost och rökning. Å andra sidan kan psykisk stress orsaka bröstsmärtor som inte beror på en hjärtsjukdom.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, stress, hjärta, blodtryck
Hur bör hjärtmedicineringen följas upp och kontrolleras?
Kranskärlssjukdom är en kronisk sjukdom som kräver livslång läkemedelsbehandling, Vanligtvis görs det första uppföljningsbesöket 1–3 månader efter hjärtinfarkten och därefter minst en gång per år. Under besöken kontrolleras hur man mår, mäts blodtrycket, diskuteras levnadsvanorna och tas grundläggande laboratorieprover.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, läkemedelsbehandling
Hur påverkar pacemakern sexlivet?
Vanligtvis begränsar pacemakern inte sexlivet. Att anpassa sig till den nya situationen kan ta tid både för dig själv och för din partner. Du hittar mer information om sexualiteten i egenvårdsavsnittet Hjärtsjukdom och sex.
Nyckelord: pacemakerbehandling, pacemaker, sex
Hur kan jag ansöka om ersättning i anslutning till mitt insjuknande?
Du kan få ersättning för kostnader för privat hälso- och sjukvård, för resor i anslutning till hälso- och sjukvården eller för läkemedel som ordinerats för vård av en sjukdom.
Om du blir sjuk och inte kan arbeta eller studera, kan din försörjning under sjukfrånvaron tryggas med FPA:s sjukdagpenning.
Alla har rätt till en god vardag trots handikapp, sjukdom eller ålder.
Nyckelord: hjärtsvikt, ersättning, kostnad, pengar
Vilka biverkningar orsakar läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt?
Ibland kan läkemedlen som används vid hjärtsvikt orsaka biverkningar. Biverkningarna är ofta övergående eller lindriga, men ibland måste läkemedelsbehandlingen ändras på grund av dem.
Du får inte avsluta läkemedelsbehandlingen på eget bevåg på grund av biverkningarna, utan du ska diskutera dem med din behandlande läkare.
De vanligaste biverkningarna av ACE-hämmare och ATR-blockerare
De vanligaste biverkningarna av ACE-hämmare och ATR-blockerare är yrsel, torrhosta (ACE-hämmare), störningar i njurfunktionen och i början av behandlingen sänkt blodtryck.
Vanliga biverkningar av betablockerare
Vanliga biverkningar av betablockerare omfattar yrsel och trötthet särskilt i början av behandlingen, samt huvudvärk, frysning av extremiteterna och långsam hjärtfrekvens. När läkemedlet sätts in eller dosen ökas kan blodtrycket sjunka och symtomen på hjärtsvikt tillfälligt förvärras.
Vanliga biverkningar av mineralkortikoidreceptorantagonister
På grund av de vanliga biverkningarna av mineralkortikoidreceptorantagonister, förhöjd kaliumhalt i blodet och störningar i njurfunktionen, tas regelbundna blodprov särskilt i början av behandlingen.
Vanliga biverkningar av vätskedrivande läkemedel
Biverkningar av behandlingen med vätskedrivande läkemedel kan vara att för mycket vätska lämnar kroppen, det vill säga uttorkning (orsakar blodtrycksfall och yrsel), förlust av kalium och natrium (orsakar störningar i ämnesomsättningen) samt gikt och förhöjda blodsockervärden.
Nyckelord: hjärtsvikt, medicinering, biverkningar, läkemedelsbehandling
Vad bör jag veta om sårvård?
Vanligtvis läker såret bra när det hålls rent och torrt och det hålls luftigt. Undvik att använda åtsittande kläder och kläder som skaver tills såret har läkt ordentligt.
Kom ihåg att undvika tunga ansträngningar och extrema armrörelser under två månaders tid (t.ex. simning, skidåkning, tennis, boxning). Under denna tid fäster pacemakerelektroderna ordentligt i vävnaden. Det är ändå viktigt att du använder armarna normalt så att du rör på axellederna.
Efter insättning av pacemakern ska du följa de individuella anvisningarna som du har fått i behandlingen av pacemakersåret.
Vid rodnad, värmekänsla eller svullnad i såret eller i huden runt såret, om det utsöndras varigt sekret ur såret, om färgen på huden förändras eller om du får feber (över 38 grader) ska du omedelbart ta kontakt med det sjukhus som opererade in pacemakern.
Nyckelord: pacemakerbehandling, sårvård, efter pacemakeroperation
Vad betyder EF eller ejektionsfraktion?
EF är en storhet som mäter sammandragningen av hjärtat och som fastställs genom ekokardiografi, ultraljudsundersökning av hjärtat. Normal EF är cirka 50–75 procent och nedsatt EF är under 40 procent. Om hjärtats sammandragningsförmåga är betydligt nedsatt, talar man systolisk dysfunktion eller systolisk hjärtsvikt.
Nyckelord: hjärtsvikt, EF, ejektionsfraktion
Vad betyder systolisk och diastolisk hjärtsvikt?
Hjärtsvikt kan klassificeras i systolisk (arbetsfas) och diastolisk (vilofas) svikt. Vid systolisk hjärtsvikt är hjärtats sammandragningsförmåga nedsatt. Hjärtat orkar inte pumpa blodet ut i kroppen.
Med diastolisk hjärtsvikt avses stelhet eller förtjockning av hjärtmuskeln samt nedsatt förmåga att ta emot blodet som återvänder till hjärtat. Sammandragningsförmågan kan vara bevarad på ganska normal nivå.
Nyckelord: hjärtsvikt, systolisk, diastolisk
Under fyra dagar har min vikt ökat från 75,1 kg till 77,0 kg och jag får lätt andnöd när jag går i trappor. Jag har tagit en 40 mg tablett Furosemid på morgonen. Vad ska jag göra?
En snabb viktökning är ofta ett tecken på att vätska ansamlas i kroppen. Det är viktigt att du får anvisningar om doseringen av vätskedrivande läkemedel av din egen skötare eller läkare. Följ anvisningarna.
Om symtomen förvärras eller fortfarande återstår efter fem dagar ska du kontakta din egen sjukskötare/läkare.
Får jag köra bil?
En personbil kan i regel köras av personer vars symtom på hjärtsvikt är stabila, vars symtom är under kontroll och vars sjukdom inte medför risk för farliga rytmrubbningar.
Ibland kan en patient meddelas ett temporärt körförbud om tillståndet försämras, till exempel vid ökad arytmikänslighet eller under konvalescensfasen efter pacemakeroperationen.
Av yrkeschaufförer förutsätts en ännu stabilare symtombild (symtomens svårighetsgrad NYHA klass 1–2) och den vänstra kammarens pumpförmåga (EF) som mätts med ekokardiografi ska vara över 35 procent. Patienten får inte ha risk för rytmrubbningar eller en implanterbar defibrillator (ICD).
Vägtrafikrisken hos hjärtsviktspatienter utvärderas utifrån en helhetsbedömning med beaktande av hjärtsjukdomens karaktär, svårighetsgrad samt riskerna i anslutning till associerade sjukdomar.
Om man är svårt sjuk och sjukdomen påverkar rörelseförmågan i hög grad kan man ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Nyckelord: hjärtsvikt, bilkörning, körförbud
Efter utskrivningen från sjukhuset har jag haft lågt blodtryck. Borde jag vara orolig?
Vissa blodtrycksläkemedel och andra läkemedel kan leda till att blodtrycket sjunker. Om du inte har symtom, såsom yrsel eller att det svartnar för ögonen, behöver du inte oroa dig.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, blodtrycksvärden, medicinering,
Påverkar en hjärtinfarkt tandläkarbesöken?
Personer kranskärlssjukdom bör ta hand om en regelbunden munhygien och regelbundna tandundersökningar. Det är bra att gå på kontroll hos tandläkaren eller munhygienisten årligen. Obehandlade inflammationer i munnen kan förvärra kranskärlssjukdomen. Att borsta tänderna och rengöra tandmellanrummen dagligen spelar en viktig roll i förebyggandet av muninflammationer. Informera tandläkaren om ditt hälsotillstånd, din kranskärlssjukdom och din läkemedelsbehandling.
Blodkoagulationshämmande läkemedel medför risk för blödning vid tandvårdsingrepp. Det rekommenderas att ingrepp som orsakar blödning, såsom rotfyllning eller tandborttagning, görs först när ett av de läkemedel som påverkar blodkoagulationen har satts ut enligt planen.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, tandläkare, munhygien
Kan jag få en ny hjärtinfarkt?
Ja, det kan du, men du kan också påverka återfallsrisken själv. Kranskärlssjukdom är en kronisk sjukdom som inte kan botas med något ingrepp. Syftet med åtgärderna är att minska symtomen och förbättra blodcirkulationen i hjärtmuskeln.
Läkemedelsbehandling och hjärtvänliga levnadsvanor är viktiga åtgärder för att förebygga återfall i hjärtinfarkt.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, återfallsrisk, hjärtinfarkt
Kan en hjärtpatient resa?
Om du får symtom först vid tyngre ansträngning, kan du planera resor. Du bedömer alltid själv vad det innebär att resa, läkaren kan inte utfärda dig ett tillstånd att flyga.
Tips för resor:
Om du måste sitta länge, sträck på dig varje timme, gör bengymnastik och använd ”flygstrumpor”.
Drick måttliga mängder vätska.
Undvik att bära tungt bagage.
Undvik resmål med mycket varmt och fuktigt klimat.
Ta dina läkemedel som ordinerats för dig även under resan.
Beakta vätskeförlusten vid vistelse i varma länder.
När du reser utomlands ska du ta med dig en epikris på engelska, dina recept och en tillräcklig mängd läkemedel i sina originalförpackningar.
Mera information:
Nyckelord: hjärtsvikt, resa, på resa, resande, flyg, flygplan, semester, semestra
Kan jag köra bil efter en hjärtinfarkt?
Körförbudet och dess längd beror på hur svår hjärtinfarkten har varit. Oftast får man ett körförbud för några veckor. Hjärtmuskelskadan till följd av infarkten kan ännu under återhämtningsfasen orsaka hjärtrytmrubbningar, som i betydande grad kan påverka förmågan att framföra ett fordon på ett säkert sätt.
Din behandlande läkare informerar dig om ett eventuellt körförbud före utskrivningen från sjukhuset. För yrkeschaufförer bedöms återgången till arbetslivet med hjälp av ett belastningsprov och en läkarundersökning.
Nyckelord: kranskärlssjukdom, bil, bilkörning, körförbud
Känner jag om pacemakerledningen lossnar eller skadas?
Om pacemakerledningen inte fungerar korrekt kan samma symtom som du hade innan du fick pacemakern återkomma. I andra situationer kan du inte känna att ledningen lossnar. Att ledningen lossnar eller skadas är mycket sällsynt och detta upptäcks vid kontrollen av pacemakern antingen i distansuppföljningen eller på polikliniken.
Får jag själv den information som fås vid distansuppföljningen?
När det gäller information som sänds i samband med rutinkontroller skriver läkaren ofta en text som syns i tjänsten omakanta.fi. Skulle det synas något i informationen som behöver undersökas på polikliniken, blir du separat kallad till ett besök på polikliniken.
Nyckelord: pacemakerbehandling
Vanliga frågor om hjärtsjukdomar
Med den här sökmotorn kan du söka information genom att skriva sökord intill texten Filtrera. Du kan söka med flera sökord genom att separera sökorden med kommatecken. T.ex. pacemaker, motion.
Uppdaterad 22.9.2020