Vanligast är ändå att symtomen visar sig till exempel som en känsla av hjärtklappning,
oregelbunden rytm,
andnöd eller
nedsatt prestationsförmåga.
För att diagnostisera förmaksflimmer behövs alltid ett EKG, det vill säga en hjärtfilm, som läkaren kontrollerar..
Hur besvärande symtomen i samband med förmaksflimmer är beror på många olika faktorer. Andra primärsjukdomar, rytmrubbningens varaktighet, kamrarnas sammandragningshastighet samt patientens kondition och allmänna tillstånd påverkar symtomen.
Hos äldre personer som rör på sig mindre kan förmaksflimret ge färre symtom än hos yngre personer som motionerar aktivt. Förmaksflimret kan identifieras genom att känna på pulsen i handleden eller mäta pulsen med en blodtrycksmätare för hemmabruk. Rytmrubbningen kan också kännas som en oregelbundna hjärtslag på bröstet. När rytmrubbningen ska identifieras kan läkaren vid behov programmera ytterligare undersökningar som underlättar diagnostiseringen, såsom långtidsregistrering av EKG (Holter-undersökning) eller ett kliniskt belastningsprov. Tilläggsundersökningar är bra hjälpmedel även i uppföljningen av behandlingen av förmaksflimmer.