Diagnosen ställs genom ultraljudsundersökning av hjärtat, magnetkameraundersökning och PET-undersökning samt vävnadsprover. Sarkoidos kan inte diagnostiseras med ett enda blodprov.
Ultraljudsundersökning av hjärtat är den första bilddiagnostiska undersökningen vid misstanke om hjärt-sarkoidos. Där undersöks hjärtats struktur, storlek och sammandragningsfunktion.
Magnetkameraundersökning är en mer detaljerad, strålningsfri bilddiagnostisk metod där hjärtats strukturer och funktion undersöks.
I PET-undersökningen injiceras ett spårämne i blodet. Spårämnet samlas i inflammatoriska celler, vilket gör att ett onormalt upptag av spårämnet i vävnaderna kan upptäckas.
Vävnadsprovtagning
Vanligtvis tas ett vävnadsprov från hjärtat genom en hjärtbiopsi. Detta görs under lokalbedövning via halsvenen, med hjälp av en biopsikateter som förs in i höger hjärtkammare. Flera biopsier kan behöva tas för att bekräfta diagnosen. Vävnadsprov kan också tas från en inflammatorisk härd i ett annat organ, till exempel en lymfkörtel. Lymfkörtelprov fås genom att avlägsna en ytlig lymfkörtel eller genom att ta ett prov med ett endoskop genom bronkerna eller mediastinum.