Förmaksflimmer är en rytmrubbning där förmakens elektriska och mekaniska aktivitet är i oordning. Detta gör att förmaken "flimrar", precis som namnet antyder. Flimret utlöses vanligen av återkommande extraslag från lungvenernas rotområde.
Åldern är den viktigaste enskilda faktorn som ökar risken för förmaksflimmer. Andra faktorer som ökar förekomsten av förmaksflimmer är hjärt- och kärlsjukdomar såsom
högt blodtryck
hjärtsvikt
klaffel i hjärtat
kranskärlssjukdom
Sjukdomar utanför hjärtat som ökar risken för förmaksflimmer är bland annat
rubbningar i sköldkörtelns funktion
övervikt
diabetes
sömnapné
Många av de faktorer som ökar risken för förmaksflimmer är förknippade med den västerländska livsstilen, men å andra sidan ökar också långvarig och frekvent uthållighetsträning incidensen för förmaksflimmer senare i livet. Hos ungefär var tredje patient kan inga underliggande sjukdomar konstateras och i detta fall används termen idiopatiskt förmaksflimmer.
Förmaksflimmer är sällan en livshotande rytmrubbning. Med adekvat behandling kan man leva ett nästan normalt liv med förmaksflimmer. Utan adekvat behandling kan förmaksflimmer orsaka betydande hälsorisker, varav den viktigaste är risken för stroke.
Förmaksflimmer är den viktigaste faktorn som ökar risken för stroke av hjärtrelaterade orsaker. Förmaksflimmer kan konstateras hos ungefär var fjärde person som drabbats av stroke. Risken för stroke i samband med förmaksflimmer kan effektivt förhindras genom rätt antikoagulationsbehandling, det vill säga behandling som förebygger blodproppar. Därför ska behovet av antikoagulationsbehandling bedömas redan när förmaksflimmer konstateras för första gången.