Njursjukdomar kan uppträda redan hos nyfödda eller först i barn- eller ungdomsåren. Orsaken till njursjukdom hos barn kan vara
- en strukturell avvikelse i njurarna och urinvägarna som orsakas av en okänd orsak under fosterutvecklingen
- ett genetiskt funktionsproblem, dvs. funktionsproblem som finns i arvsmassan, t.ex. ett medfött nefrotiskt syndrom eller en polycystisk njursjukdom av finländsk typ
- en förvärvad sjukdom som vanligtvis uppträder under barndomen. Den vanligaste njursjukdomen hos barn är nefrotiskt syndrom som uppkommer av en okänd orsak. Njurinfektioner är mycket sällsynta hos barn.
Njurarna har många viktiga uppgifter. De fungerar som kroppens filtrerings- och regleringscentrum, dvs. upprätthåller vätske- och saltbalansen och avlägsnar avfallsprodukter. Njurarna spelar också en viktig roll för att reglera produktionen av röda blodkroppar, skelettets hälsa och blodtrycket.
Människor har normalt två njurar som fungerar på samma sätt och tillsammans. Njurarna har en stor reservkapacitet, vilket innebär att njurarnas funktion kan försvagas rätt mycket utan att det uppstår tydliga symtom eller att ämnesomsättningens balans rubbas. Det går att klara sig bra med bara en fungerande njure utan att det uppstår störningar i kroppens funktion.
Symtomen på njursjukdomar kan vara mycket varierande. Sjukdomen kan också vara relativt symtomfri under en lång tid. Till exempel ett nefrotiskt syndrom hos barn i lek- och skolåldern visar sig som en ganska snabbt växande svullnad, medan symtomen hos sjukdomar som långsamt leder till njursvikt ofta är långvarig trötthet, aptitlöshet, långsammare tillväxt, försvagning av skelettet och anemi.
Den vanligaste sjukdomen som drabbar njurarna och urinvägarna i barndomen är urinvägsinfektion, som vanligtvis läker bra utan följdverkningar och inte är en egentlig njursjukdom i sig. Oftast är inte heller sängvätning något tecken på sjukdom, utan hör ihop med individens neurologiska mognande, som sker långsammare hos en del barn.