Vid övergången eller transitionen till vuxensidan tar den unga ett större ansvar för vården av sin sjukdom och vårdbesöken. Övergången till vuxensidan väcker tankar, känslor och frågor hos både föräldrar och den unga själv.
Inom hälso- och sjukvården uppmärksammas övergången alltmer. Särskilt när det gäller sällsynta sjukdomar måste övergångsfasen övervägas individuellt. Målet är att naturligt fortsätta behandlingen på vårdenheten för vuxna. När det gäller en ung person med en sällsynt sjukdom finns det vanligtvis flera vårdenheter, vilket kan kräva mer planering. En naturlig övergång stöds av att den genomförs i ett skede då den unga har en stabil hälsa.
Förändringarna i samband med puberteten kan leda till att det behövs nya undersökningar och ändringar i behandlingen. Vanligtvis är det lättare att göra detta på barnhälsovårdssidan. Även andra aspekter av den ungas liv beaktas och man kan komma överens om att byta vårdenhet till exempel efter gymnasiet. När det gäller en ung person med en sällsynt sjukdom kan övergångsfasen förlängas av sökandet efter en lämplig plats på vuxensidan, vilket kan innebära att vården på barnsidan fortsätter länge.